Vad är skillnaden mellan anorexi och bulimi?

Anorexia nervosa och bulimia nervosa är två olika ätstörningar som kännetecknas av problematiska och ibland farliga förhållningssätt till mat och vikt. Även om de har vissa likheter har anorexia och bulimi också några viktiga skillnader. I den här artikeln kommer vi lista de främsta skillnaderna mellan de två ätstörningsdiagnoserna.

Vad är anorexia nervosa?

Anorexia nervosa kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt, en förvrängd kroppsuppfattning och en vägran att bibehålla en hälsosam kroppsvikt. Det är vanligt att personer som utvecklar anorexi börjar sin sjukdomsresa genom att tappa kontrollen över en diet som, från början, hade oskyldiga motiv (Mitchell & Peterson, 2020). Att gå på diet behöver inte vara problematiskt i sig, men ibland kan de gå överstyr genom att man inför allt fler ”regler” och begränsningar om vad man tillåter sig själv att äta och inte. Det är också lättare att tappa kontrollen över en diet genom att börja skuldbelägga och klandra sig själv varje gång man bryter mot någon av dietens allt hårdare ”regler”. Personer som lider av anorexi har också en intensiv rädsla för att gå upp i vikt och ett överdrivet fokus på sin kroppsstorlek och form. Anorexi kan ha allvarliga och livshotande konsekvenser, inklusive undernäring, hjärtproblem och till och med dödsfall. Faktum är att anorexia nervosa är den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet (Espie & Eisler, 2015) av alla. En individ med anorexia nervosa löper 11 till 12 gånger högre risk att dö än den generella populationen och 56 gånger högre risk att begå självmord (Miller, 2013) En person med anorexi behöver ofta inneliggande vård.

Vad är Bulimia nervosa?

Bulimia nervosa (bulimi), å andra sidan, kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning där en person kan konsumera enorma mängder kalorier under en kort tidsperiod. Individer med bulimi nervosa hetsäter mellan 1 och 30 gånger i veckan (Fairburn et al., 2008). En hetsätningsepisod kan sträcka sig över två timmar. Under denna period kan personer konsumera i genomsnitt 2 000 till 3 400 kalorier (Engel et al., 2019) via söt mat med mjuk textur och högt kaloriinnehav som inte behöver tuggas innan den sväljs. Dessa hetsätningsepisoder följs av olika kompensatoriska beteenden för att balansera upp eller tillintetgöra effekterna av all mat. Självframkallade kräkningar, fasta eller överdriven träning är exempel på kompensatoriska beteenden. Ibland kan personer med bulimi även försöka kompensera genom att missbruka laxermedel, något som inte förhindrar upptaget av upptaget av kalorier i kroppen (Fairburn et al., 2008). Personer med bulimi har ofta normal- eller lätt övervikt och cykeln av hetsätning och kompensatoriska beteenden hålls ofta hemlig och dold, vilket gör att bulimi kan vara svårt att identifiera.

Vad skiljer anorexia och bulimi åt?

Anorexia nervosa

En individ med anorexia nervosa och en med bulimia nervosa kan båda kämpa med sitt förhållande till mat, men på väldigt olika sätt. En individ med anorexia nervosa kan se mat som en konstant fiende. De slits ständigt mellan lusten att äta och rädslan för att gå upp i vikt. De har ofta en mycket stel och besatt relation till mat som kan innebära att de räknar kalorier, begränsar portionsstorlekar och helt undviker vissa livsmedel. De kan också bära på problematiska kognitiva förvrängningar som att; ju smalare de är, desto bättre kommer de må, eller att mat kan användas för att uppnå en känsla av kontroll över sina liv – som ett sätt att hantera stress eller som ett sätt att uttrycka sina känslor.

Sub-typer av anorexia

Anorexia nervosa har även två underkategorier eller ”typer” som ibland används för att beskriva anorektiska beteenden som ofta förekommer tillsammans.

Begränsande typ

Individer med denna undertyp begränsar sitt matintag och ägnar sig inte åt hetsätning eller utrensningsbeteende. De kan ha en rädsla för att gå upp i vikt, en förvrängd kroppsuppfattning och kan vara upptagna av mat, vikt och kroppsform. De kan begränsa sitt matintag genom att räkna kalorier, begränsa portionsstorlekar eller undvika vissa livsmedel helt och hållet. De kan också ägna sig åt överdriven träning eller använda andra metoder för att kontrollera sin vikt.

Hetsätnings-/utrensningstyp

Individer i denna subtyp ägnar sig åt både restriktiva beteenden och hetsätnings- och/eller utrensningsbeteenden. De kan ha episoder av hetsätning, som kännetecknas av att de konsumerar stora mängder mat på kort tid, ofta med en känsla av maktlöshet som gör dem oförmögna att sluta. Detta kan följas av utrensningsbeteenden såsom självframkallade kräkningar, användning av laxermedel eller överdriven träning i ett försök att kompensera. De kan också ägna sig åt restriktiva beteenden som matrestriktioner eller överdriven träning. Denna subtyp av anorexia nervosa är mindre vanlig, men kan vara allvarligare och få allvarligare fysiska och psykiska konsekvenser.

Bulimia nervosa

Å andra sidan kan en individ med bulimia nervosa ha ett tumultartat förhållande till mat. Ofta börjar det problematiska beteendet med att personen känner sig enormt spänd, lättirriterad och ibland mentalt bortkopplad från omvärlden. De känner sig ofta maktlösa inför sitt hetsätande och har ingen kontroll på själva beteendet vilket gör dem oförmögna till att sluta. Även om själva hetsätningen kan inge en känsla av välmående och njutning eftersom den förlöser den outhärdliga spänningen följs ofta hetsätningen av skuldkänslor, skam och avsky (Blythin et al., 2020 ; Engel et al., 2019), vilket leder till ”utrensningsbeteenden” som självframkallade kräkningar, användning av laxermedel eller överdriven träning (Stewart & Williamson, 2008). Varje fullbordad cykel av hetsätning och utrensning gör det svårare att återfå kontrollen och leder till allt mer påtagliga känslor av hopplöshet.

Sub-typer av bulimia nervosa

Precis som anorexia nervosa har även bulimia nervosa två underkategorier eller ”typer”.

Rensningstyp

Individer med denna subtyp ägnar sig åt utrensningsbeteenden, såsom självframkallade kräkningar eller användning av laxermedel efter hetsätningsepisoder. De kan känna sig maktlösa under hetsätningen och använda utrensning som ett sätt att återta kontrollen över sitt beteende. De kan också använda dessa beteenden som ett sätt att motverka viktökningen i samband med hetsätning.

Icke-rensande typ

Individer i denna subtyp ägnar sig åt icke-rensande kompensatoriska beteenden, såsom överdriven träning eller fasta efter hetsätningsepisoder. Individer med denna typ av bulimi kan känna sig skyldiga, skamsna eller äcklas av sina hetsätningsepisoder och använda dessa beteenden som ett sätt att motverka effekterna av hetsätningen. De kan också använda överdriven träning som en form av bestraffning för hetsätningen.

Det är viktigt att notera att dessa underkategorier inte utesluter varandra och en individ kan uppvisa egenskaper hos mer än en undertyp. Ätstörningar är också komplexa och mångfacetterade, och allas erfarenheter kommer inte att passa perfekt in i dessa specifika underkategorier. Det är också viktigt att förstå att dessa störningar inte är ett val, utan snarare en allvarlig psykisk sjukdom som kräver professionell hjälp och stöd för att övervinna.

För att få en övergripande bild av vad som skiljer anorexia och bulimi åt kan du titta på tabellen nedan. Den innefattar de vanligaste symptomen för varje sjukdom och visar vilka symptom som gör att bulimi och anorexia överlappar med varandra, men också vilka symptom som gör dem till unika diagnoser. Observera att denna tabell ger en grovt förenklad bild av skillnaderna mellan anorexia och bulimi. Tabellen nedan bör inte användas som en ett substitut för professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det är olämpligt at diagnostisera dig själv eller någon annan genom tabellen nedan. Symtomen och diagnoskriterierna som anges i denna tabell är baserade på DSM-5 och måste tolkas inom kontexten för det specifika fallet som utreds. Det är viktigt att rådgöra med en kvalificerad sjukvårdspersonal för en korrekt diagnos och behandlingsplan. Dessutom inkluderar denna tabell inte alla möjliga symtom eller kriterier. Somliga symptom kan förekomma hos båda sjukdomarna men tabellen visar vilka symptom och indikatorer som är särskilt framstående i antingen anorexi eller bulimi.

Hur skiljer sig bulimi och anorexia?

Det är viktigt att förstå att ätstörningar är komplexa och mångfacetterade, och att kriterierna i den här tabellen är inte alltid svarta eller vita. Förekomsten eller frånvaron av vissa symtom eller kriterier kanske inte alltid är tydliga och en läkare kommer att ta hänsyn till många olika faktorer när en diagnos ställs.

Jämförelse av ätstörningar

Både anorexia nervosa och bulimia nervosa är allvarliga psykiska sjukdomar som kan få svåra fysiska och psykiska konsekvenser. Många har uppfattningen att dessa sjukdomar uppstår genom bristande ”viljestyrka” eller ”disciplin”, vilket är felaktigt. Båda sjukdomarna är komplexa störningar som härrör från en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer. Båda sjukdomarna sammanflätar en individs förhållande till mat med deras självkänsla, självförtroende och övergripande känsla av välbefinnande. Både anorexi och bulimi är allvarliga psykiska tillstånd som kräver professionell behandling. Detta kan innefatta terapi, medicinering, kostundervisning, och inneliggande vård. Trots komplexiteten kan individer med dessa störningar, genom rätt stöd och behandling, återhämta sig och leva normala liv igen. Om du eller någon du känner upplever symtom på en ätstörning är det viktigt att söka hjälp från en kvalificerad vårdpersonal så snart som möjligt. Tidig ingripande och behandling kan avsevärt förbättra chanserna till återhämtning.

Referenser