Vad är borderline personlighetsstörning?

Borderline personlighetsstörning (BPD), även känd som emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS), är en personlighetsstörning som kännetecknas av ett långvarigt mönster av instabila relationer, förvrängd självkänsla och starka känslomässiga reaktioner. Här är historien om Lina, som kämpar med några typiska svårigheter som utmärker borderline:

Lina, en ung kvinna med Borderline (emotionellt instabil personlighetsstörning)

Lina har alltid varit en konstnär ända in i hjärtat, hon älskar att måla och uttrycka sig genom färger och penseldrag. Att måla är hennes fristad. Det är mer än bara en aktivitet för henne. Hon trivs med att låta sina känslor flöda fritt över pappret eller duken, utan rädsla för att någon skulle döma henne. Men, även om hon älskar att måla är Linas liv långt ifrån ett mästerverk.

Under uppväxten hade Lina alltid känt att något var fel. Hon passade aldrig riktigt in bland sina kamrater, och hennes familj verkade aldrig förstå henne. Hon kunde ibland få plötsliga vredesutbrott, och hennes humörsvängningar var som en väderprognos som aldrig blev rätt. Det kändes som att hon gick på en lina spänd högt över marken, alltid ett steg ifrån att falla.

Det var inte förrän Lina var vuxen som hon fick en ordentlig diagnos, Borderline Personality Disorder (BPD). Diagnosen var en lättnad, men den förde också med sig en helt ny uppsättning utmaningar. Lina fick veta att hennes instabila känslor och impulsiva beteende var symtom på hennes sjukdom och att hon skulle behöva arbeta hårt för att övervinna dem.

Ett av de värsta symtomen på BPD för Lina var hennes rädsla för att bli övergiven. Hon kunde inte stå ut med tanken på att vara ensam och blev ofta klängig och desperat i sina kärleksrelationer. Hennes rädsla var så tärande att den kunde få henne att göra nästan vad som helst för att undvika den. Hon kunde göra val som var skadliga för henne själv och andra. Hon bråkade ofta med sin pojkvän som hon ena dagen kunde älska mer än livet för att nästa dag ignorera nästan helt. Under deras bråk kunde Lina ibland bli aggressiv och kasta saker. En gång när hennes pojkvän fick nog och bestämde sig för att göra slut med henne hotade hon att skada sig själv om han lämnade henne. Detta ledde till en kort vistelse på sjukhuset där Lina fick behandling och stöd.

Linas impulsivitet visade sig också vara en utmaning. Hon handlade ofta på impuls, utan att tänka på konsekvenserna. Detta ledde till en rad misslyckade kärleksrelationer och svårigheter i arbetslivet. Hon kunde säga upp sig från jobbet utan förvarning och ändra sig om viktiga beslut i sista minuten. Hennes impulsiva beteende ledde också till att hon spenderade alldeles för mycket pengar på saker hon egentligen inte behövde. Mestadels handlade det om impulsköp av kläder från olika nätbutiker. Impulsiviteten ledde henne också till att dricka ett glas vin för mycket ibland. Lina var även aktiv på en dejting app där hon matchade och bestämde möten med killar som oftast mynnade ut i korta sexuella träffar.

Linas självbild och självkänsla påverkades också djupt av hennes BPD. Hon hade en tendens att se sig själv i ytterligheter, antingen som ett fullständigt misslyckande eller som perfekt. Hon svängde fram och tillbaka mellan dessa två uppfattningar av sig själv, ofta dagligen. Detta ledde till en känsla av inre tomhet och en oförmåga att finna en känsla av sann tillfredsställelse med livet.

Lina kände sig vilsen och ensam och vände sig till sina målningar som en form av terapi. Hon fann tröst i processen att skapa, och tillbringade ofta timmar i sin studio, vilsen i färgernas och penseldragens värld. Det var där hon insåg att det enda sättet att övervinna sina problem var att lära sig hur man hanterar sina känslor och hur man reglerar sitt beteende. Hon visste att det skulle bli en livslång resa och att det inte skulle bli lätt men hon var fast besluten att ta sig igenom det.

Hon sökte hjälp av en terapeut som specialiserat sig på BPD och tillsammans började de arbeta med att utveckla coping-mekanismer för att hantera Linas symtom. Hon började också ta medicin som hjälpte till att reglera hennes humör och känslor. Med hjälp av terapi och medicinering kunde Lina äntligen sätta gränser och kommunicera mer effektivt. Hon lärde sig också om mindfulness och hur det kan hjälpa henne att vara närvarande i nuet. Dessa nya verktyg hjälpte henne att kontrollera sitt impulsiva beteende och stabilisera sina relationer.

Lina började också utveckla en mer positiv självbild och hitta tillfredsställelse i livets små stunder. Hon utvecklade en passion för volontärarbete och började ivrigt ge tillbaka till samhället. Detta hjälpte henne att få en känsla av syfte och egenvärde. Med tid och kraft kunde Lina bygga upp ett stabilt och tillfredsställande liv för sig själv.

Hon fortsatte att måla, men nu var hennes dukar annorlunda. De var inte längre en återspegling av hennes inre kaos, utan av hennes resa mot läkande. Hennes målningar fångade nu ögonblick av frid, hopp och lugn. Hon hade hittat ett sätt att kanalisera sina känslor på ett konstruktivt sätt, och det var genom sin konst som hon kunde uttrycka sig fullt och autentiskt.

När Lina fortsatte att växa och läka insåg hon att hennes BPD alltid skulle vara en del av henne, men att hennes diagnos inte definierar henne. Hon hade lärt sig att acceptera sitt förflutna och sluta fred med sig själv i nuet, och hon kände sig stolt över de framsteg hon gjort. Linas resa var inte lätt, men det var det värt. Hon hade lärt sig att läkning är en process, och att varje dag ger en möjlighet att skapa ett nytt mästerverk.

Analys av Linas symptom av Borderline

Lina har upplever ett antal svårigheter som är typiska för någon med Borderline Personality Disorder (BPD) eller emotionellt instabil personlighetsstörning. BPD är en komplex personlighetsstörning som kännetecknas av ett brett spektrum av symtom inklusive instabila känslor, impulsivt beteende, rädsla för att överges och förvrängd självbild.

Emotionell instabilitet

Ett av de viktigaste symptomen på BPD är instabila känslor, särskilt i relationer och en tendens att ta till våld när känslorna blir för starka (Scott et al., 2014). Personer med BPD upplever ofta intensiva och instabila mellanmänskliga relationer, kännetecknade av snabba svängningar från idealisering till devalvering (Linehan, 2018) kombinerat med en stark rädsla för att bli övergiven (Kleindienst et al., 2019). I Linas fall visade hennes intensiva och instabila relationer, hennes rädsla för att bli lämnad och hennes desperata försök att hålla fast vid sin pojkvän genom att hota med att skada sig själv denna klassiska problematik (Amore et al., 2014; Gunderson, 2011). Lina uppvisade också ett mönster av kortvariga kärleksrelationer och impulsivt sex med främlingar, vilket också är beteenden som är kopplade till drag av BPD (Sung et al., 2021; Bégin et al., 2022).

Bristande impulskontroll

Ett annat symptom på BPD är impulsivitet, där personer med BPD är kända för att engagera sig i impulsivt och riskabelt beteende, såsom missbruk, hänsynslösa utgifter och riskfyllt sexuellt beteende (Kienast et al., 2014; Coffey et al., 2011). Linas impulsiva beteende, inklusive att sluta jobba utan förvarning, ändra hennes uppfattning om viktiga beslut i sista minuten och engagera sig i riskabla beteenden som kan skada henne fysiskt eller känslomässigt, demonstrerade hur detta symptom på BPD kan ta sig uttryck.

Instabil självbild

BPD innebär också svårigheter med självbilden, specifikt i form av en snedvriden självbild och svårigheter att upprätthålla en stabil självuppfattning. Drömmar, mål, vänner, värderingar, och sexualitet är exempel på karaktärsdrag som kan skifta dramatiskt på kort tid för individer med BPD (Westen et al., 2011; Skodol, 2005). De kan också uppleva en känsla av dissociation, eller en känsla av att vara bortkopplad från sina tankar och sin kropp (Zanarini et al., 2014). Personer med BPD ser ofta sig själva i ytterligheter (Berenson et al., 2011), antingen som ett fullständigt misslyckande eller som perfekta – en förvirrande omväxling som lätt kan leda till känslor av tomhet (Zandersen & Parnas, 2018). Linas tendens att se sig själv i ytterligheter, antingen som ett fullständigt misslyckande eller som perfekt, ständigt pendlandes fram och tillbaka mellan dessa två tillstånd, och en känsla av tomhet, är exempel på dessa symptom av BPD.

Hur uppstår Borderline?

Borderline Personality Disorder (BPD) är en personlighetsstörning som påverkar en individs känslor, relationer och självbild. Ursprunget och orsakerna till BPD är inte helt klarlagda, men forskning tyder på att en kombination av genetiska, neurologiska och miljöfaktorer bidrar till utvecklingen av denna störning.

Genetiska orsaker till Borderline

Genetik tros spela en roll i utvecklingen av BPD. Studier har visat att BPD tenderar att förekomma i familjer (Gunderson et al., 2011). Faktum är att tvillingstudier visar att borderline är den tredje mest ärftliga personlighetsstörningen av de tio som listas i DSM-V (Torgersen et al., 2000). Detta tyder på att det kan finnas en stark genetisk komponent till borderline. Forskare har identifierat flera gener som kan vara associerade med BPD, inklusive gener som reglerar kroppens reaktion på stress och gener som är involverade i regleringen av känslor (O’Neill et al., 2012). Det är dock viktigt att notera att genetiken för BPD är komplex, och det är troligt att flera gener är inblandade.

Miljöfaktorer som bidrar till Borderline

Miljöfaktorer verkar också spela en betydande roll i utvecklingen av BPD (Cattane et al., 2017). Trauma, särskilt barndomstrauma, har kopplats till utvecklingen av BPD. Övergrepp, neglekt eller att ha blivit övergiven i barndomen kan störa utvecklingen av sunda hanteringsmekanismer, vilket leder till problem med att reglera negativa känslor, ens känsla av egenvärde och mellanmänskliga relationer. Studier har funnit att individer med BPD är mer benägna att ha upplevt barndomstrauma som sexuella övergrepp, fysiska övergrepp eller känslomässiga övergrepp (Cohen, 2008).

Neurologiska faktorer som bidrar till Borderline

Dessutom kan det också finnas neurologiska faktorer involverade i utvecklingen av BPD. Forskning har funnit skillnader i hjärnans struktur och funktion hos individer med BPD, särskilt i delar av hjärnan som är involverade i känslomässig reglering och impulskontroll. Studier har också visat att individer med BPD kan ha en överaktiv amygdala, som är en hjärnregion som är involverad i att bearbeta känslor som rädsla och ångest (O’Neill & Frodl, 2012). Dessutom indikerar vissa studier att individer med BPD kan ha abnormiteter i hur hjärnan bearbetar känslor, såsom en minskad förmåga att reagera på positiva känslor eller en överreaktion på negativa känslor (Chapman et al., 2007).

Det är också viktigt att notera att BPD ofta förekommer tillsammans med andra psykiska störningar som depression, ångest och posttraumatisk stressyndrom (PTSD) som har visat sig ha sitt eget ursprung och sina orsaker, och att dessa störningar kan ha en dubbelriktad relation med BPD (Robinson, 2005).

Sammanfattningsvis är ursprunget och orsakerna till BPD multifaktoriellt och inte helt förstådda. Forskning tyder på att en kombination av genetiska, neurologiska och miljöbaserade faktorer bidrar till utvecklingen av denna störning. Genetik kan spela en stor roll. Gener som reglerar kroppens reaktion på stress och de som är involverade i regleringen av känslor är förknippade med BPD. Miljöfaktorer som barndomstrauma, särskilt misshandel och neglekt har också kopplats till utvecklingen av BPD. Dessutom kan neurologiska faktorer som skillnader i hjärnans struktur och funktion och abnormiteter i hur hjärnan bearbetar känslor också bidra till störningen.

Hur behandlar man Borderline?

Borderline Personality Disorder (BPD) är en komplex psykisk störning som kan vara utmanande att behandla. Det finns dock flera evidensbaserade behandlingsmetoder som har visat sig vara effektiva för att hantera symtomen på BPD. Många av metoderna är olika former av psykoterapi. Forskning föreslår att psykoterapi kan leda till en viss grad av förbättring för personer med borderline personlighetsstörning (Omar et al., 2014; Neville, 2014). Det kan dock vara utomordentligt svårt för även en erfaren terapeut att hitta en balans mellan empati med borderlineklientens behov och humörsvängningar, och samtidigt utmana hans eller hennes sätt att tänkande (Goodman, Edwards & Chung, 2014; Gabbard, 2010).

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Dialektisk beteendeterapi (DBT) behandlar BPD genom att betona utvecklingen av mindfulness, känslomässig reglering och distresstolerans. Den fokuserar också på att ta itu med maladaptiva beteendemönster som vanligtvis förknippas med BPD. Terapin ges vanligtvis i gruppformat och syftar till att förändra ohälsosamma beteenden och tankemönster genom att lära ut nya hanteringsmekanismer och färdigheter för att hantera känslor och stress. DBT har visat sig vara effektivt för att minska suicidalt beteende, självskador och sjukhusvistelser hos individer med BPD (Bendit, 2014).

Mentaliseringsbaserad behandling (MBT)

Mentaliseringsbaserad behandling (MBT) är en form av psykoanalytisk terapi som behandlar BPD genom att hjälpa individer att förstå sina egna och andras mentala tillstånd. Terapin syftar till att förbättra emotionell reglering och interpersonell funktion. Genom MBT lär sig individer att förstå de bakomliggande orsakerna till deras beteende och att reglera sina känslor mer effektivt. Studier har visat att individer som genomgått MBT har upplevt en förbättring av känslomässig reglering och har en bättre förmåga att hantera relationssvårigheter (Vogt et al., 2019).

Schematerapi

Schematerapi behandlar BPD genom att inrikta sig på tidiga maladaptiva scheman (EMS) som är tankemönster, känslor och beteenden som utvecklades tidigt i livet och som fortsätter att forma ens liv på negativa sätt. Terapin syftar till att hjälpa individer att identifiera och förändra dessa negativa tankemönster genom att ta itu med de underliggande känslomässiga behov och trauman som ledde till utvecklingen av dessa scheman. Schemafokuserad terapi har visat sig vara effektiv för att minska symtom på BPD, inklusive känslomässig reglering och ökad självkänsla (Sempértegui et al., 2013).

Farmakoterapi

Farmakoterapi, läkemedelsbehandling, är ett annat sätt att behandla BPD. Men, forskning om medicinska interventioner på individer med borderline har visat tvetydiga resultat (Hancock-Johnson et al., 2017). Antidepressiva medel, särskilt selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), används ofta för att minska symtom på depression och ångest, som ofta förekommer hos personer med BPD (Stoffers-Winterling et al., 2020). Antipsykotika kan användas för att kontrollera intensiva känslotillstånd och minska impulsivt beteende. Humörstabilisatorer som litium och valproinsyra kan också användas för att reglera humörsvängningar (Stoffers et al., 2010). Det är viktigt att notera att mediciner bör användas under överinseende av en mentalvårdspersonal och i samband med terapi.

Sammanfattningsvis finns det flera evidensbaserade behandlingsmetoder för BPD, inklusive Dialektisk beteendeterapi (DBT), Mentaliseringsbaserad behandling (MBT), Schema-Fokuserad terapi och farmakoterapi. Varje behandlingsmetod närmar sig BPD från ett unikt perspektiv och betonar olika färdigheter eller strategier. DBT fokuserar på att utveckla mindfulness, känslomässig reglering och nödtolerans. MBT syftar till att förbättra emotionell reglering och interpersonell funktion genom att hjälpa individer att förstå sina egna mentala tillstånd och andras mentala tillstånd. Schemafokuserad terapi tar itu med BPD genom att rikta in sig på tidiga maladaptiva scheman och de underliggande känslomässiga behoven och trauman som ledde till deras utveckling. Slutligen används farmakoterapi ofta i samband med terapi för att hantera symtom på BPD med mediciner som antidepressiva medel, antipsykotika och humörstabilisatorer. Det är viktigt att notera att BPD är en komplex sjukdom och behandlingen bör skräddarsys efter individens specifika behov och symtom och bör involvera ett multidisciplinärt tillvägagångssätt.

Linas svårigheter, inklusive hennes instabila känslor, impulsiva beteende, rädsla för att bli övergiven och förvrängd självbild, är typiska för någon med Borderline Personality Disorder (BPD). Dessa symtom överensstämmer med kriterierna för BPD som beskrivs i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). Det är värt att notera att borderline personlighetsstörning är ett komplext tillstånd och ofta kräver ett multidisciplinärt tillvägagångssätt för hantering och behandling inklusive terapi, medicinering och stöd från nära och kära.

Referenser