Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar miljontals barn över hela världen. Ett av de primära symptomen på ADHD är svårigheter att upprätthålla ett ihållande fokus och uppmärksamhet på uppgifter, vilket leder till minskad produktivitet och akademisk prestation. Nyligen har forskare blivit intresserade av överlappningen mellan ADHD och tankeflykt, ett fenomen där en individs uppmärksamhet glider bort från den aktuella uppgiften till orelaterade tankar. Även om den konceptuella överlappningen mellan dessa två fenomen är betydande har lite experimentell forskning utförts för att undersöka denna överlappning bland barn. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i en färsk studie som syftade till att experimentellt manipulera tankeflykt hos barn med och utan ADHD och undersöka dess effekter på barn förmåga att slutföra uppgifter.
Vad är kopplingen mellan tankeflykt och ADHD
Studien, utförd av ett team av forskare ledd av Dr Benjamin Katz vid Boston Children’s Hospital, inkluderade 59 barn med ADHD och 55 åldersmatchade barn utan ADHD för att agera som kontrollgrupp. Deltagarna genomförde en ny uppgift för att mäta tankeflykt; sustained attention to response task (SART) som inkluderade icke-självrefererande och självrefererande stimuli för att experimentellt öka självreferensiell tankeflykt, vilket återspeglas av ökningar i reaktionstidsvariabilitet (RTV) efter själv- referensstimuli. ADHD-gruppen deltog i en klassrumsstudie med analoga förhållanden som syftade till att uppmuntra självreferensiellt framtidsorienterat tänkande (fri lek/film före och efter klassarbete) jämfört med ett kontrolltillstånd (nyhetssändning) och en cross-over metylfenidatstudie.
Icke-självrefererande stimuli avser stimuli som inte relaterar till individens egna tankar eller upplevelser. Däremot avser självrefererande stimuli, stimuli som är relaterade till individens egna tankar, erfarenheter eller personliga egenskaper.
Tankeflykt bidrar till att barn med ADHD har problem med fokus
Resultaten av studien visade en signifikant interaktion mellan ADHD och självrefererande stimuli på SART-resultat. Specifikt ledde självrefererande stimuli till större RTV bland barn med ADHD men inte bland kontrollerna. Detta fynd ger bevis för att barn med ADHD är unikt mottagliga för tankeflykt, särskilt när tankeflykten är självrefererande till sin natur.
Studien undersökte också effekterna av metylfenidat, en vanlig medicin som används för att behandla ADHD, på störningar relaterade till tankeflykt. Resultaten visade att metylfenidat signifikant minskade RTV bland ungdomar med ADHD över självrefererande och icke-självrefererande tillstånd. Detta fynd tyder på att metylfenidat kan bidra till att mildra de negativa effekterna av tankeflykt hos barn med ADHD.
I klassrumsstudien fann forskarna en signifikant interaktion mellan tankeflykt och metylfenidat. Närmare bestämt ledde metylfenidat till att barnen oftare slutförde uppgifter, och tillståndet med tankeflykt i fritt spel hade mer konsekventa skadliga effekter på produktiviteten än tillståndet med tankevandrande i filmen. Detta fynd tyder på att vissa typer av tankeflykt kan vara mer skadliga för produktiviteten än andra, och att metylfenidat kan vara särskilt effektivt för att mildra de negativa effekterna av tankeflykt på produktiviteten.
Forskning visar att tankeflykt är en underliggande störning hos barn med ADHD
Den aktuella studien är den första som experimentellt manipulerar tankeflykt och undersöker dess effekter bland barn med ADHD med hjälp av en beteendeuppgift. Resultaten ger viktiga insikter om sambandet mellan tankeflykt och ADHD och tyder på att störningar relaterade till tankeflykt kan vara en betydande bidragande orsak till de uppmärksamhetssvårigheter som barn med ADHD kämpar med.
Resultaten av denna studie har viktiga konsekvenser för behandlingen av ADHD. Specifikt tyder resultaten på att mediciner som metylfenidat kan vara särskilt effektiva för att minska tankeflykt hos barn med ADHD. Dessutom kan upptäckten att självrefererande tankeflykt är särskilt skadligt för uppgiftsutförande hos barn med ADHD kan informera utvecklingen av riktade insatser för att minska självreferenserande sinnesvandring i denna population.
Sammanfattningsvis ger denna studie viktiga insikter i sambandet mellan tankevandring och ADHD hos barn. Resultaten tyder på att tankeflykt-störningar är en betydande bidragande orsak till de uppmärksamhetssvårigheter som barn med ADHD upplever, och att vissa typer av tankeflykt kan vara mer skadlig för produktiviteten än andra. Studien belyser också de potentiella fördelarna med mediciner som metylfenidat för att minska tankeflykt hos barn med ADHD.
Referenser
