skulle-jag-bli-en-bra-polis
Foto: PSYLOGIA

Skulle jag passa som polis? Personlighetsprofilen som gör dig till en bra poliskandidat.

Personlighetsdrag är ett viktigt övervägande när man väljer yrke, eftersom vissa personlighetsdrag kan vara bättre lämpade för vissa yrken än andra. När det gäller polisarbete har forskning försökt identifiera de personlighetsdrag som kännetecknar framgångsrika poliser. De fem stora personlighetsdragen – extroverthet, medgörlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet – har studerats omfattande och har visat sig vara användbara för att förstå personlighetsskillnader och deras konsekvenser för arbetsprestationer.

Vilken personlighet ska en Polis ha?

Det första sammandraget rapporterar resultaten från en studie (Lorr & Strack, 1994) som undersökte poliskandidaters personlighetsprofiler. Studien fann att framgångsrika poliskandidater uppvisade ett starkt mönster av självdisciplin eller kontroll, pragmatisk och känslomässigt stabil. Dessa fynd tyder på att individer som kan behålla kontrollen i stressade situationer, uppvisar balans och lugn och har låga nivåer av ångest kan vara väl lämpade för polisarbete. Personlighetsdragen medgörlighet och öppenhet nämndes inte i detta sammandrag. Studien baserades inte på Big Five teorin om personlighet, men det är rimligt att översätta personlighetsdragen som sägs vara kopplade till att vara en bra poliskandidat till just:

  • Låg neuroticism
  • Hög samvetsgrannhet
  • Låg medgörlighet

Den andra studien undersökte personlighetsmönster i fyra olika brittiska polisgrupper (Gudjonsson & Adlam, 1983). Studien fann att alla grupper tenderade att vara låga på psykoticism, men medan polisrekryter var mycket extroverta, vågade och impulsiva, var de återstående grupperna mer reserverade, kontrollerade och mindre empatiska. Dessa fynd tyder på att polisrekryter kan ha egenskaper som är användbara i situationer som kräver en hög grad av energi, snabbt beslutsfattande och risktagande, medan mer erfarna poliser kan ha egenskaper som är användbara i situationer som kräver en mer mätt och kontrollerad attityd. Egenskapen medgörlighet och öppenhet nämndes inte i detta sammandrag heller och studien utgick inte från Big Five personlighetsteorin, men det är rimligt att översätta dessa fynd till följande:

  • Låg neuroticism
  • Låg till Medium medgörlighet
  • Medium till Hög extroverthet

Det tredje sammandraget rapporterar resultaten av en undersökning av norsk polispersonal (Lau et al., 2006), där forskarna skapade en typologi av åtta personlighetstyper baserad på kombinationen av drag extroverthet, neuroticism och samvetsgrannhet. Studien fann att de entreprenörer och hedonistiska personlighetstyperna, kännetecknade av hög extroverthet och låg neuroticism, rapporterade lägre nivåer av upplevd stress jämfört med andra, medan de osäkra och grubblande typerna, som kombinerar låg extroverthet med hög neuroticism, rapporterade högre nivåer av upplevd stress. Entreprenören och komplicerade typer rapporterade högre värden på aktiva copingstrategier, medan de som kombinerade låg extroverthet och låg samvetsgrannhet rapporterade antingen mindre kontrollcoping eller stödja coping jämfört med andra. Dessa fynd tyder på att individer med en kombination av hög extroverthet och låg neuroticism kan vara väl lämpade för polisarbete, eftersom de kan vara mer motståndskraftiga i stressade situationer och bättre kunna klara av jobbets krav. Dessutom kan individer som har hög samvetsgrannhet vara bättre i stånd att behålla kontrollen och uppvisa självdisciplin i stressade situationer.

  • Hög extroverhet
  • Låg neuroticism

Hade jag blivit en bra Polis?

Sammantaget tyder de tre sammanfattningarna på att framgångsrika poliser kan ha en kombination av personlighetsdrag, inklusive självdisciplin, tuff balans, låg ångest, hög energi, risktagande och motståndskraft. Dessa egenskaper kan vara relaterade till de fem stora personlighetsdragen samvetsgrannhet, extroverthet och neuroticism. Individer med höga nivåer av samvetsgrannhet kan ha den självdisciplin och kontroll som krävs för polisarbete, medan individer med höga nivåer av extroverthet kan ha den energi och det risktagande beteendet som krävs för ett snabbt beslutsfattande i stressade situationer. Individer med låga nivåer av neuroticism kan vara mer motståndskraftiga och bättre kunna klara av jobbets krav. Det är dock viktigt att notera att personlighetsdrag bara är en faktor för att bestämma arbetsprestationer, och andra faktorer som utbildning, erfarenhet och organisationskultur kan också vara viktiga överväganden.

Med andra ord, om din personlighetsprofil stämmer överens med följande finns det goda chanser att du kan bli en bra poliskandidat:

Big Five PersonlighetsdragLågMediumHög
Samvetsgrannhet
Extroverthet
Neuroticism
Medgörlighet
Öppenhet

Hur vet jag vilken personlighet jag har?

Om du vill ta reda på vilken personlighet du har kan du använda dig av det här online-testet som mäter dina nivåer av de fem stora personlighetsdragen. Det är gratis och mycket utförligt.

Referenser

Lorr, M., & Strack, S. (1994). Personality profiles of police candidates. Journal of Clinical Psychology, 50(2), 200–207. https://doi.org/10.1002/1097-4679(199403)50:2<200::AID-JCLP2270500208>3.0.CO;2-1

Gudjonsson, G. H., & Adlam, K. R. C. (1983). Personality patterns of British police officers. Personality and Individual Differences, 4(5), 507-512.

Lau, B., Hem, E., Berg, A. M., Ekeberg, Ø., & Torgersen, S. (2006). Personality types, coping, and stress in the Norwegian police service. Personality and individual Differences, 41(5), 971-982.

Psy(che)•logía [läran om själen]

På PSYLOGIA försöker vi värna om Upplysningstidens värderingar. Vi är övertygade om att rationellt tänkande, en strävan mot jämlikhet och individuell frihet, och en tro på den vetenskapliga metoden, är hörnstenar som gör ett samhälle och dess individer mer förstående, lyckliga och framgångsrika.

Framförallt anser vi att kunskap om våra tankar, känslor och beteenden ska vara tillgängligt för alla som är nyfikna nog att söka den. Därför är vår mission att erbjuda ett öppet och lättillgängligt sätt för individer och organisationer att hålla sig uppdaterade om den senaste psykologiska- och neurovetenskapliga forskningen. Vi publicerar artiklar som enkelt och smidigt sammanfattar de senaste forskningsresultaten från världens främsta vetenskapliga tidskrifter.

Följ oss gärna på sociala medier och kontakta oss gärna på kontakt@psylogia.se.