Negativa livshändelser som dödsfall och skilsmässa kan ha en djupgående och bestående inverkan på barn funktion och mående. Förlusten av en älskad eller upplösningen av en familj kan göra att barn känner sig förvirrade, rädda och ensamma. Därför är viktigt att förstå på vilka sätt barn påverkas av dessa händelser så att vi kan ge dem det stöd och hjälp de behöver för att läka sina sår och utveckla de egenskaper de behöver för att skapa ett fungerande vuxenliv i framtiden (Cavanagh & Huston, 2006).
Hur reagerar barn på traumatiska livshänderser som skiljsmässa och dödsfall?
Det är inte ovanligt att barn kämpar med känslor av övergivenhet och ensamhet efter en skilsmässa. De kan bland annat uppleva det som att de inte räckte till för att hålla ihop sina föräldrar och att de är ansvariga för familjeenhetens kollaps. Detta kan leda till känslor av skuld, skam och låg självkänsla. Forskning om de psykologiska effekterna av skilsmässa på barn kan hjälpa oss att förstå hur vi kan stödja barn när de arbetar sig genom föräldrarnas skilsmässa och hjälpa dem bygga upp den motståndskraften som krävs för att hantera sina känslor.
Det är heller inte ovanligt att en närståendes död leda till betydande förändringar i ett barns dagliga rutiner och vardagsstruktur. Barn kan behöva anpassa sig till att leva med en ensamstående förälder, styvförälder eller mor- och farföräldrar. De kan också behöva byta skola eller flytta till ett nytt hem där allt känns osäkert och annorlunda. Dessa förändringar kan vara överväldigande för barn och kan störa deras känslor av normalitet och stabilitet som är nödvändiga för att fungera väl, både socialt och i skolan. Forskning om effekterna av sorg på barns dagliga rutiner kan hjälpa oss att förstå hur vi kan stödja barn när de anpassar sig till nya boendeformer och hur de kan upprätthålla kontinuitet i sina liv.
Barn kan även uppleva problem med anknytning och tillit efter en negativ livshändelse. En förälders död eller upplösning av en familj kan göra att barn känner sig otrygga och osäkra i världen som helhet, utan en säker famn att söka skydd hos. Detta kan leda till att barnet behöver kämpa för att bilda sunda relationer och kan få svårt att lita på andra. Forskning om effekterna av negativa livshändelser på barns anknytning och förtroende kan hjälpa oss att förstå hur man kan stödja barn när de arbetar sig genom dessa problem och bygger sunda relationer med både vänner och vuxna.
Det är inte ovanligt att barn upplever både fysiska och emotionella hälsoproblem efter en negativ livshändelse. De kan uppleva kronisk smärta, huvudvärk och magproblem, såväl som känslomässiga och beteendemässiga problem som ångest och depression. Forskning om effekterna av negativa livshändelser på barns fysiska och känslomässiga hälsa kan hjälpa vårdgivare att förstå hur de kan stödja sina barn och upprätthålla deras allmänna välbefinnande.
Både dödsfall och skilsmässor kan leda till att barn upplever akademiska svårigheter. De kan kämpa med att hitta fokus, ha svårt att sova eller uppleva ångest och depression. Dessa frågor kan göra det svårt för barn att lyckas i skolan och uppnå sin fulla potential. Forskning om effekterna av negativa livshändelser på barns akademiska prestationer kan hjälpa lärare och föräldrar att förstå hur de kan stödja barn när de handskas med dessa utmaningar och hjälpa dem nå sina akademiska mål trots stormen av känslor inom dem.
Skilsmässa och död kan med andra ord vara otroligt svåra upplevelser för barn att gå igenom, och det är välkänt att de kan ha en djupgående inverkan på ett barns känslomässiga och mentala välbefinnande. Men hur påverkar detta deras framtida utbildningsnivå? Resultaten av en ny studie publicerad i Demographic Research tyder på att skilsmässobarn tenderar att ha lägre utbildningsnivåer än barn som förlorat en förälder genom dödsfall, men effekterna av förlusterna varierar beroende på resurser och kulturella aspekter.
Hur påverkar skilsmässa och dödsfall barns utbildning?
Studien (Bussemakers et al., 2022), ledd av Carlijn Bussemakers och hennes team, analyserade data från Generations and Gender Survey, som undersökte respondenter från 17 olika länder. Deltagarna var födda mellan 1945 och 1984 och var tvungna att vara födda i det land de bodde i vid tidpunkten för undersökningen. Forskarna hämtade data om deltagares utbildningsnivå, föräldrarnas civilstånd, föräldrarnas utbildningsnivå, information om föräldrars dödsfall och allmän demografi om de medverkande.
Skilsmässa har större effekt än dödsfall
Data samlades in från en mängd olika länder, vilket gav en unik möjlighet för forskarna att studera de tvärkulturella skillnaderna i hur skilsmässa och dödsfall i familjen påverkar utbildningsnivån hos barnen. Alla länder hade inte information om både föräldrars eventuella död och skilsmässa, så analyser för dessa två mått skedde separat. Studien 93 322 deltagare från 16 länder som analyserades för effekten av föräldrars död och 77 512 från 14 länder som analyserade för effekten av föräldrars skilsmässa.
Forskarna fann att deltagare upplevt att deras föräldrar skilde sig eller att en förälder dött under barndomen tenderade att ha en lägre utbildningsnivå än deltagare som inte hade upplevt någon av dessa händelser. Men intressant nog fann studien att skilsmässa hade en signifikant större effekt på utbildningsstatus än föräldrars död. Detta kan bero på att när en förälder dör kan barn drabbas av en mindre resursförlust och få betydande stöd från familj och vänner som tar över rollen som den avlidne föräldern. Å andra sidan kan skilsmässa leda till en betydande förlust av resurser, tid och pengar för barnet, vilket negativt påverkar deras utbildning.
Föräldrarnas utbildning spelar roll
Dessutom fann studien att föräldrarnas utbildningsnivå var en viktig faktor för deltagare som upplevt föräldrars skilsmässa. Barn till högre utbildade föräldrar visade fler negativa effekter. Detta tros bero på minskade resurser, eftersom högutbildade föräldrar ofta har mer resurser att försörja sina barn med. Men studien fann också att erhållande av välfärdsförmåner som bidrag och försäkringsersättning kan bidra till att mildra de negativa effekterna på barns utbildningsnivå. Detta understryker vikten av sociala stödsystem för barn som drabbats av skilsmässa och dödsfall.
Denna studie gjorde viktiga, tvärkulturella framsteg för att bättre förstå hur både skilsmässa och föräldrars död kan påverka barns utbildningsresultat. Den ger värdefulla insikter i nyanserna av hur dessa upplevelser kan påverka ett barns utbildning och belyser vikten av resurser och sociala stödsystem för att mildra dessa negativa effekter.
Det är dock viktigt att notera att det finns vissa begränsningar även i denna studie. En sådan begränsning är att data hämtades från deltagare som inte hade varit en del av utbildningssystemet på länge, vilket gör det möjligt att utbildningsresurser och/eller välfärd har förändrats i deras land sedan undersökningen gjordes. Dessutom låg svårighetsgraden av effekterna orsakade av skilsmässan utanför ramen för denna studie. Framtida forskning kan inkludera det och andra potentiella faktorer som missbruk eller familjekonflikter som också kan bidra till barnets framtida utbildningsnivå.
Sammantaget ger denna studie en djupare förståelse för de komplexa effekterna av skilsmässa och dödsfall på barns utbildningsnivå. Den understryker vikten av att tillhandahålla resurser och sociala stödsystem för att hjälpa barn som drabbats av dessa starka livsupplevelser. Som föräldrar, pedagoger och samhället som helhet måste vi vara medvetna om den potentiella inverkan dessa upplevelser har på barn och göra vårt bästa för att ge dem det stöd de behöver för att lyckas i sin utbildning och i livet.
Negativa livshändelser som död och skilsmässa ha en djupgående och bestående inverkan på barn. Att förstå på vilket sätt barn påverkas av dessa händelser är avgörande för att ge dem det stöd och de resurser de behöver för att läka och frodas. Fortsatt forskning om detta ämne kan hjälpa oss att förstå hur man kan stödja barn när de navigerar dessa utmaningar och hur vi kan hjälpa dem att uppnå sin fulla potential.
Referenser
Cavanagh, S.E. and Huston, A.C. (2006). Family instability and children’s early problem behavior. Social Forces 85(1): 551–581. doi:10.1353/sof.2006.0120.
