Könsstereotyper verkar inte påverka flickors prestation på matteprov

Myten om att tjejer inte är lika bra som pojkar i matte har motbevisats återupprepade gånger. Ändå består könsstereotyper om vem som presterar bra i matematik fortfarande, och de har verkliga konsekvenser, särskilt i akademiska miljöer. En sådan konsekvens är stereotyphot, som uppstår när individer riskerar att bekräfta en negativ stereotyp om sin grupp. Stereotypa hot kan underminera akademiska prestationer och bidra till könsskillnader i akademisk prestation.

Påverkar könsstereotyper flickors prestation i matematik?

Flera studier har undersökt effekterna av stereotyphot bland tjejer och killar på matematikprestationer, men de flesta har utförts i USA. Ett team av forskare beslutade sig därför för att studera generaliserbarheten av de observerade effekterna av stereotyphot i ett annat kulturellt sammanhang: Nederländerna. Forskarna genomförde ett storskaligt experiment i holländska gymnasieskolor, som involverade över 2000 elever. De publicerade sina resultat genom en registrerad rapport, en typ av forskningsartikel där metoderna och hypoteserna förregistreras innan datainsamling, för att minska risken för selektiv rapportering och öka transparensen.

Forskarna hade två huvudmål: att replikera den övergripande effekten av stereotyphot på matematikprestationer bland kvinnliga gymnasieelever, och att studera fyra teoretiska moderatorer som kan påverka effekten: domänidentifiering, könsidentifiering, matematikångest och testsvårigheter. Domänidentifiering avser i vilken utsträckning individer identifierar sig med matematikens domän, vilket kan påverka deras motivation och engagemang i matematikrelaterade aktiviteter. Könsidentifiering avser i vilket kön eleverna identifierar sig med, vilket kan påverka hur de uppfattar och reagerar på könsrelaterade signaler. Matematikångest syftar på känslan av spänning och oro när man jobbar med matematiska uppgifter, vilket kan störa prestationsförmågan. Provsvårighet hänvisar till hur utmanande matteprovet var.

Forskarna rekryterade 2064 elever från 54 gymnasieskolor i Nederländerna, med lika många pojkar och flickor. Eleverna gick första året på gymnasiet, med en medelålder på 13-14 år. Eleverna tilldelades slumpmässigt in i en av två experimentella grupper: stereotyphot eller kontroll. I gruppen med stereotyphot fick eleverna veta att testet de skulle göra användes för att bedöma matematisk förmåga och att flickor tenderar att prestera sämre än pojkar på denna typ av test. I kontrolltillståndet fick eleverna veta att testet användes för att utvärdera testets kvalitet och att det inte fanns några könsskillnader i matematisk prestation på denna typ av test.

Matematiktestet bestod av 30 flervalsfrågor, som täckte olika matematiska ämnen som algebra, geometri och sannolikhet. Eleverna hade 45 minuter på sig att genomföra provet. Efteråt fyllde eleverna i ett frågeformulär som bedömde deras domänidentifiering, könsidentifiering och matematikångest.

Flickor presterar inte sämre i matematik på grund av könsstereotyper

Resultaten av studien var överraskande. Bland flickorna fanns det ingen övergripande effekt av stereotyphot på deras matematiska prestation, och ingen av de fyra moderatorerna hade en signifikant effekt på stereotyphoteffekten. Med andra ord presterade inte flickor som exponerades för könsstereotyper sämre än flickor i kontrolltillståndet, oavsett deras nivå av domänidentifiering, könsidentifiering, matematikångest eller testets svårighetsgrad. Detta fynd utmanar den utbredda uppfattningen att stereotypt hot är ett robust och universellt fenomen som påverkar alla flickor i alla sammanhang.

Men forskarna fann att kön, domänidentifiering och matematisk identifiering avsevärt förutspådde matematisk prestation. Specifikt presterade pojkar bättre än flickor på matematikprovet, och elever som identifierade sig starkare med matematik som domän presterade bättre på testet. Matematikångest förutspådde inte matematikprestationer, vilket tyder på att matteångest kanske inte är så skadligt för matematikprestationer som man tidigare trott.

Forskarna ger flera förklaringar till sina oväntade fynd. En möjlighet är att den stereotypa hotmanipulationen inte var tillräckligt stark för att framkalla den förväntade effekten. Forskarna använde en verbal manipulation snarare än en visuell eller upplevelsemässig manipulation, vilket kan ha varit mindre framträdande eller övertygande för eleverna. En annan möjlighet är att den holländska kulturen är mindre stereotypbenägen än den amerikanska kulturen, vilket kan förklara varför stereotyphot hade en svagare effekt. Tidigare forskning har visat att könsstereotyper är mindre uttalade och mindre skadliga i Nederländerna än i USA. Det är också möjligt att studiens urvalsstorlek inte var tillräckligt stor för att upptäcka små effekter eller att det fanns omättade moderatorer som kunde ha påverkat den stereotypa hoteffekten.

Se även

Utbildningspsykologi

Sitt ner och räkna: Hur sittande kan förbättra din matematiska prestation

Martin Lindberg·13 januari

Forskarna erkänner att deras studie har begränsningar, främst dess generaliserbarhet. Resultaten är begränsade till holländska gymnasieelever i åldern 13-14 och till matematikområdet. Resultaten kanske inte gäller andra åldersgrupper, utbildningsnivåer eller ämnesområden. Framtida forskning bör replikera och utöka studien i olika kulturella sammanhang och med olika populationer för att testa resultatens robusthet.

Könsskillnader i matematik

Studiens resultat har implikationer för lärare, beslutsfattare och föräldrar som är intresserade av att främja jämställdhet i utbildningen. Upptäckten att stereotyphot inte påverkade flickors matematiska prestationer i detta prov utmanar narrativet om att flickor i sig är mindre kompetenta i matematik, men också att flickors skolgång drabbas hårt av exponeringen för vissa könsstereotyper. Det tyder på att det kan finnas andra faktorer som bidrar till könsskillnader i matematikprestationer, såsom samhälleliga och kulturella normer, strukturella barriärer och individuella skillnader. Utbildare och beslutsfattare bör överväga dessa faktorer när de utformar insatser och policyer för att främja jämställdhet i utbildningen, och möjligen nedprioritera fokus på stereotyper i sig.

Studiens resultat har också konsekvenser för forskare som studerar stereotyphot och relaterade fenomen. Det faktum att stereotyphoteffekten inte replikerades i denna studie ifrågasätter effektens robusthet och universalitet. Det tyder på att effekten kan bero på kontextuella och individuella faktorer som ännu inte helt har förståtts. Forskare bör fortsätta att utforska mekanismerna och gränsvillkoren för stereotyphot för att utveckla mer nyanserade och korrekta teorier om dess effekter.

Sammanfattningsvis utmanar studien av könsstereotyphot på matematikprestationer bland holländska gymnasieelever den rådande uppfattningen att stereotyphot är ett universellt och robust fenomen som påverkar alla flickor i alla sammanhang. Studien fann inga bevis för stereotypa hot mot flickors matematikprestationer och tyder på att andra faktorer kan bidra till könsskillnader i matematikprestationer. Studiens resultat har implikationer för lärare, beslutsfattare och forskare som är intresserade av att främja jämställdhet inom utbildning och främja vår förståelse av stereotyphot. Studien belyser vikten av sammanhang och individuella skillnader för att forma effekterna av stereotypa hot och efterlyser ytterligare forskning för att utforska dessa faktorer.