Depression är ett allvarligt psykiskt tillstånd som drabbar individer i alla åldrar, inklusive barn. Trots det är ämnet depression hos barn ett förbisett ämne som ofta talas om i samma termer som vuxendepression. Detta är oroande, eftersom obehandlad depression i barndomen kan få allvarliga och långtgående konsekvenser ända in i vuxenlivet, inklusive ökad risk för självmord, missbruk (Gould et al., 1998) och dålig akademisk och social funktion. Därför är det avgörande att studera effektiva behandlingsmetoder för depression hos barn och att jämföra olika psykoterapeutiska tekniker för att ge bästa möjliga vård för unga individer som kämpar med depression.
Depression bland barn och undgommar måste behandlas som ett unikto problem
En av de främsta anledningarna till att det är viktigt att studera behandling av depression hos barn är att symtomen och manifestationen av depression kan skilja sig mellan barn och vuxna. Till exempel kan barn med depression ha svårare att uttrycka sina känslor och uppvisa symtom som irritabilitet, aggression och fysiska besvär snarare än de typiska symtomen på sorg och hopplöshet som ofta ses hos vuxna. Därför kan behandlingar som har visat sig vara effektiva för vuxna med depression ha en annorlunda effekt på deprimerade barn. Dessutom utvecklas barns hjärnor fortfarande i ung ålder, och användningen av vissa mediciner eller terapier kan ha olika effekter på deras hjärnors utveckling jämfört med vuxna. Därför är det viktigt att utföra forskning specifikt på barn med diagnosen för att fastställa vilka behandlingsmetoder som är mest lämpliga och effektiva för den yngre målgruppen.
En annan anledning till att det är viktigt att studera behandling av depression hos barn är att tidiga insatser kan vara avgörande för att förebygga utvecklingen av svårare och kroniska former av depression (Angold et al., 2007). Barn som upplever depression löper en högre risk att utveckla återkommande episoder av depression senare i livet. Därför är det avgörande att identifiera och behandla depression hos barn så tidigt som möjligt. Dessutom kan behandling inte bara lindra symtom på depression utan också förbättra barnets allmänna funktion.
Därtill är det viktigt att jämföra olika psykoterapeutiska tekniker för att utröna vilka tekniker som faktiskt är mest effektiva hos en yngre population. Flera psykoterapeutiska tekniker såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeterapi och interpersonell terapi har visat sig vara effektiva vid behandling av depression hos barn. Det är dock viktigt att jämföra dessa olika tekniker för att avgöra vilken som är mest effektiv för specifika delpopulationer av barn och i olika miljöer. Dessutom är det viktigt att förstå de specifika mekanismerna genom vilka dessa terapier fungerar för att hjälpa barn att övervinna depression. Genom att förstå de läkande mekanismerna kan vi utveckla nya och mer effektiva behandlingsmetoder.
Vilken behandlingsmetod är bäst för barn och unga med depression?
En studie (Zhou et al., 2015), publicerad i Journal of Child Psychology and Psychiatry, syftade till att undersöka och jämföra effekten och acceptansen av psykoterapier för att behandla depression hos barn och ungdomar med hjälp av en ny metod som kallas nätverksmetaanalys.
Studien omfattade 52 RCT-studier med totalt 3 805 deltagare som delades in i grupper för att få en av nio olika psykoterapier eller ett av fyra kontrolltillstånd. Psykoterapierna omfattade kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT), problemlösningsterapi (PST), psykodynamisk terapi (PDT), lekterapi (PT), social färdighetsträning (SST), familjeterapi (FT), stödjande terapi (ST) och avslappningsterapi (RT). Kontrollgrupperna varierade mellan väntelista, behandling som vanligt, psykologisk placebo och uppmärksamhetskontroll (Attention control condition, eller uppmärksamhetskontrollförhållanden, används för att balansera ospecifik uppmärksamhet i randomiserade prövningar av beteendeinterventioner).
Problemlösningsterapi är en terapiform som ger patienterna verktyg för att identifiera och lösa problem som uppstår från livets stressfaktorer, både stora och små. Terapins mål är att förbättra den övergripande livskvaliten och minska de negativa effekterna av psykiska och fysiska sjukdomar (Pierce, 2012).
Studien fann att endast IPT och KBT var signifikant effektivare som behandling av depression bland barn och ungdomar direkt efter avslutad terapi, jämfört med de flesta komtrollgrupperna. Dessa terapier minskade symtom av depression mer än andra psykoterapier (såsom lekterapi), och kontrollgrupper (såsom väntelista). Vid senare uppföljning, var IPT och KBT fortfarande de mest effektiva och visade signifikant förbättring av symtomen jämfört med kontrollgrupperna, även om endast IPT uppvisade signifikant effektivitet vid både kort- och långtidsuppföljning.
Förutom effektiviteten utvärderade studien även acceptansen av de olika terapierna. Acceptabiliteten mättes genom antalet avbrott i terapin vilket innebär att patienten hoppade av behandlingen innan den avslutades. Studien fann att IPT och PST hade signifikant färre avhopp än KBT och kognitiv terapi. Detta tyder på att dessa terapier upplevs som mer acceptabla för patienterna vilket motiverar dem att genomföra hela terapiprocessen utan avbrott.
Studiens resultat indikerar att IPT och KBT är de bästa tillgängliga psykoterapierna för att behandla depression hos barn och ungdomar. De är mer effektiva än andra psykoterapier och jämförelsegrupper, och upplevs också som mer acceptabla för patienterna. Det är dock viktigt att notera att andra alternativa psykoterapier är understuderade i denna åldersgrupp, och mer forskning behövs för att fullt ut förstå deras effektivitet och acceptans.
Sammanfattningsvis ger denna studie värdefulla insikter om effektiviteten och acceptansen av olika psykoterapier för behandling av depression hos barn och ungdomar. Resultaten tyder på att IPT och KBT bör betraktas som de bästa tillgängliga alternativen, men att mer forskning behövs för att fullt ut förstå effektiviteten av andra alternativa psykoterapier. Genom att ge en heltäckande förståelse för de olika psykoterapierna kan denna studie vägleda vårdgivare att fatta välgrundade beslut när de behandlar depression hos unga.
Vår skyldighet till unga som kämpar med depession
Sökandet efter den bästa behandlingsmetoden för depression bland barn är ett viktigt och pågående ämne. Som samhälle har vi ett ansvar att se till att våra barn får tillgång till bästa möjliga vård och stöd, särskilt när det kommer till deras psykiska hälsa. Depression är ett allvarligt tillstånd som kan ha långsiktiga effekter på ett barns utveckling och framtida välbefinnande om det inte behandlas. Det är vår plikt att förstå och ta itu med denna fråga för att hjälpa våra barn att leva sina liv fullt ut.
En av de viktigaste aspekterna av att behandla depression hos barn är att det kräver ett skräddarsytt och individualiserat tillvägagångssätt. Varje barn är unikt, och det som fungerar för ett barn kanske inte fungerar för ett annat. Det är därför det är viktigt att fortsätta studera och jämföra olika psykoterapeutiska tekniker för att hitta den bästa behandlingsmetoden för varje barn. Vi måste vara öppna för nya idéer och tillvägagångssätt och vara villiga att anpassa oss och utvecklas när ny forskning dyker upp.
Dessutom bör sökandet efter den bästa behandlingsmetoden för depression hos barn inte begränsas till bara psykologiska eller medicinska insatser, utan bör också inkludera andra områden som utbildning, socialt stöd och samhällsstöd och kost. Dessa områden hänger ihop med barns mentala mående och kan spela en avgörande roll för barnets utveckling och övergripande välbefinnande. Att anamma ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som tar upp alla dessa områden avgörande för att hjälpa barn att övervinna depression.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att vårt sökande efter den bästa behandlingsmetoden inte bara handlar om att hitta en lösning på ett problem, utan det handlar också om att ge hopp. Vi måste komma ihåg att inom varje barn som kämpar med depression finns det en potential att befrias, en framtid att formas och ett liv att levas. Vår strävan att hjälpa barn övervinna depression är en återspegling av vår egen beslutsamhet och motståndskraft som samhälle. Det är en påminnelse om att oavsett hur utmanande uppgiften kan vara så har vi kraften att göra skillnad och ge hopp till dem som behöver det mest.
Referenser
Zhou, X., Hetrick, S. E., Cuijpers, P., Qin, B., Barth, J., Whittington, C. J. & Xie, P. (2015). Comparative efficacy and acceptability of psychotherapies for depression in children and adolescents: A systematic review and network meta‐analysis. World psychiatry, 14(2), 207-222.
Pierce, D. (2012). Problem solving therapy: Use and effectiveness in general practice. Australian family physician, 41(9), 676-679.
Angold, A., Messer, S. C., Stangl, D., Farmer, E. M., Costello, E. J., & Burns, B. J. (1998). Perceived parental burden and service use for child and adolescent psychiatric disorders. American journal of public health, 88(1), 75-80.
Gould, M. S., King, R., Greenwald, S., Fisher, P., Schwab-Stone, M., Kramer, R. & Shaffer, D. (1998). Psychopathology associated with suicidal ideation and attempts among children and adolescents. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 37(9), 915-923.
