Polygami har varit en vanlig praxis i många traditionella mänskliga samhällen, och det praktiseras fortfarande i vissa delar av världen idag. Men i de flesta moderna västerländska kulturer är polygami (tvegifte) olagligt, och icke-monogama relationer avråds i allmänhet. Men betyder det att människor i västerländska kulturer inte har något intresse av månggifte eller att inleda kärleksrelationer med flera partners samtidigt? En nyligen publicerad studie publicerad i tidskriften Archives of Sexual Behavior försökte utforska denna fråga närmare.
Vad är skillnaden mellan polyamori, polygami, polygyni och polyandri?
Polyamori, polygami, polygyni och polyandri är former av konsensuella icke-monogama relationer, men de skiljer sig åt när det gäller vem som är inblandad och hur relationerna är uppbyggda.
- Polyamori är en relationsstil som tillåter individer att ha flera romantiska och/eller sexuella partners samtidigt, med samtycke från alla inblandade parter. I polyamorösa relationer anses alla inblandade individer vara jämlika partners, och det finns en betoning på öppen kommunikation och samtycke. Polyamori kan involvera människor av vilket kön som helst och är inte begränsad till någon specifik familjestruktur.
- Polygami, å andra sidan, refererar till en typ av relation där en person är gift med flera partners samtidigt. Polygami förknippas vanligtvis med en man som har flera fruar, vilket är känt som polygyni, men det kan också hänvisa till en kvinna som har flera män, vilket är känt som polyandri. Polygami utövas ofta av religiösa eller kulturella skäl och är olagligt i många länder.
- Polyandri, specifikt, är en form av polygami där en kvinna har flera män samtidigt. Denna typ av relation är relativt sällsynt jämfört med polygyni och är vanligare i vissa traditionella samhällen i delar av världen som Tibet, Nepal och delar av Indien.
Sammanfattningsvis är polyamori en relationsstil som tillåter individer att ha flera partners med samtycke, medan polygami och polyandri är specifika former av polygama relationer där en person har flera makar av samma eller olika kön.
Föredrar män att ha flera partners?
Studien, utförd av ett team av forskare från Storbritannien och Malaysia, undersökte förekomsten av polygamt intresse hos två urval av människor från Storbritannien. Den första studien omfattade 393 deltagare, medan den andra studien inkluderade 735 deltagare. Båda studierna fokuserade på polygama relationer, där en man har flera fruar, eftersom detta är den vanligaste formen av polygami i traditionella samhällen.
Resultaten av den första studien visade att det fanns ett blygsamt intresse för polygama relationer. 19 % av deltagarna angav någon nivå av intresse för att ha flera romantiska relationer samtidigt. Men nivån av intresse varierade beroende på kön, med män mycket mer öppna för polygyni än kvinnor. Faktum är att hela 32 % av männen som ingick i studien uttryckte en viss grad av intresse för polygami, jämfört med endast 5 % av kvinnorna. Intressant nog var det liten könsskillnad i öppenhet för polyandri, en situation där en kvinna har flera män, där 9 % av männen och 10,6 % av kvinnorna uttryckte en viss nivå av intresse.
När forskarna jämförde intresset för polygami med andra typer av relationer fann de att människor i genomsnitt föredrog att vara singlar eller i ett monogamt förhållande. Men deltagarna ställde sig mer positiva till icke-monogama relationer som skedde i samförstånd, än hemliga icke-monogama förhållanden som skedde utan samtycke från samtliga partners. När forskarna kollapsade data över könen, fann de att öppen polygyni och manliga ”kärleksaffärer” var två av de mest socialt acceptabla formerna av icke-monogami. Sammantaget tyder dessa fynd på att människors nivå av intresse för polygami påverkas av de upplevda kostnaderna och fördelarna med olika former av icke-monogama relationer.
Forskarna fann också att sociosexualitet, som är ett mått på hur villiga människor är att delta i tillfälliga sexuella relationer (som one night stands), var en positiv prediktor för icke-monogamt intresse. Med andra ord, människor som är mer öppna för tillfällig sex är också mer benägna att vara intresserade av icke-monogama relationer. Detta fynd överensstämmer med tidigare forskning som visar att sociosexualitet är förknippat med en större vilja att engagera sig i icke-monogamt beteende.
I den andra studien fokuserade forskarna specifikt på polygynt intresse och undersökte flera statusrelaterade egenskaper, såsom social status, intrasexuell konkurrens och partnervärde, som potentiella prediktorer av intresse för poly-relationer. Resultaten av den andra studien replikerade till stor del resultaten från den första studien, med sociosexualitet och manlig intrasexuell konkurrens som de starkaste prediktorerna för icke-monogamt intresse. Intressant nog förutsade inte de statuskopplade egenskaperna polygynt intresse specifikt, vilket tyder på att intresset för polygyni inte är unikt kalibrerat till personliga eller situationella faktorer.
Statusrelaterade egenskaper är individuella egenskaper som är förknippade med social status, såsom intelligens, attraktionskraft, inkomst och utbildningsnivå. Dessa egenskaper ses ofta som önskvärda eftersom de kan öka en individs sociala ställning, och de kan vara attraktiva för personer som söker efter en romantisk partner med hög social status.
Ytterligare analys av polygamt intresse jämfört med andra typer av relationer avslöjade att, för den genomsnittliga personen, var alla former av icke-monogami mindre attraktivt än att vara singel eller att ingå i ett monogamt förhållande.
32% av heterosexuella män är intresserade av att ha flera romantiska partners samtidigt
Sammantaget tyder dessa fynd på att mänskligt intresse för månggifte inte är begränsat till kulturer där det utövas, utan också kan dyka upp i kulturer där det aktivt stigmatiseras. Studien belyser också vikten av att överväga de relativa kostnaderna och fördelarna med olika former av icke-monogama relationer när man utforskar människors nivå av intresse för månggifte. Det är också intressant att notera att könsskillnader i intresse för polygami spårar de relativa kostnaderna och fördelarna med olika former av icke-monogama relationer, snarare än att vara en enkel återspegling av könsroller i traditionella samhällen.
Även om studien ger viktiga insikter om mänskligt intresse för månggifte, är det viktigt att notera att resultaten är baserade på självrapporterat intresse snarare än faktiskt beteende. Med andra ord, studien indikerar inte nödvändigtvis att personer som uttrycker intresse för polygami faktiskt sannolikt kommer att engagera sig i sådant beteende. Ändå belyser studien de komplexa faktorer som påverkar människors attityder och preferenser när det kommer till icke-monogama relationer.
Det är också värt att notera att studien fokuserade specifikt på polygama relationer och inte utforskade andra former av icke-monogami, såsom swinging eller polyamory. Ytterligare forskning behövs för att avgöra om samma faktorer som förutsäger intresse för månggifte även gäller dessa andra former av icke-monogami.
Sammanfattningsvis ger studien viktiga insikter om mänskligt intresse för månggifte, vilket tyder på att ett sådant intresse kan uppstå även i kulturer som aktivt motarbetar det genom lagar och sociala normer. Resultaten lyfter också fram vikten av att överväga de relativa kostnaderna och fördelarna med olika former av icke-monogama relationer när man utforskar människors attityder och preferenser. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de faktorer som påverkar intresset för icke-monogami och för att avgöra i vilken utsträckning sådant intresse översätts till faktiskt beteende.
Referenser
