Mörka personlighetsdrag har alltid varit föremål för stor fascination genom mänsklighetens historia. Från de machiavelliska härskarna under medeltiden, till de karismatiska men hänsynslösa ledarna i dag, har dessa egenskaper alltid haft en viss lockelse och gjort oss nyfikna. Men vad är det med dessa, tillsynes negativa, egenskaper som gör dem så fascinerande för oss och vad är egentligen ”mörka personlighetsdrag”?
Den mörka triaden av personlighet (the dark triad)
Den mörka triaden är en psykologisk teori om personlighet, först publicerad av Paulhus & Williams (2002) som beskrev ett kluster av tre socialt problematiska men icke-patologiska personlighetsdrag: Machiavellianism, subklinisk narcissism, och subklinisk psykopati. Trots att de alla har sina egna distinkta egenskaper delar dessa tre personlighetsdrag en röd tråd av manipulation och brist på empati eller omtanke för andra. Dessa egenskaper grupperas ofta tillsammans på grund av deras negativa konnotationer och det liknande sätt de påverkar en individs beteende och handlingar.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa personlighetsdrag inte gör en individ till en dålig eller sjuk person. Precis som de fem grundläggande personlighetsdragen (medgörlighet, extroverthet, samvetsgrannhet, neuroticism, och öppenhet) existerar de mörka personlighetsdragen längs varsin dimension. Det innebär att en individ inte ”har” eller ”inte har” mörka personlighetsdrag. Faktum är att vi alla besitter varierande nivåer av psykopati, narcissism, och Machiavellianism. Det innebär att vi kan besitta vissa nivåer av mörka personlighetsdrag och ändå vara framgångsrika och leva tillfredsställande liv. Men under vissa omständigheter kan höga nivåer av dessa personlighetsdrag bli problematiska och leda till missanpassade beteenden. Framförallt i våra relationer med andra.
Personlighetens mörka triad är ett vetenskapligt kluster av tre anti-sociala personlighetsdrag som användas inom forskning för att få en bättre förståelse för hur vissa individer interagerar med sig själva och sin omgivning. Det innebär att vi inte bör använda dessa personlighetsdrag för att dra slutsatser om enskilda individers beteenden eller avsikter i vardagen.
Sammanfattningsvis är personlighetens mörka triad en intressant och komplex grupp av egenskaper, sammansatt av narcissism, psykopati och Machiavellianism. Dessa egenskaper, även om de har sina egna distinkta karaktärsdrag, delar en gemensam grund av manipulation och brist på empati eller omtanke för andra. Dessa egenskaper kan vara skadliga om de leder till missanpassat beteende, men de har också en potential att vara fördelaktiga i vissa sammanhang eller situationer. Det är viktigt att komma ihåg att individer som besitter höga nivåer av dessa personlighetsdrag inte nödvändigtvis är dåliga människor. Att förstå personlighetens mörka triad kan ge insikt hur vissa negativa personlighetsegenskaper får oss att interagera med omvärlden, men de är inte ett mått på en persons karaktär. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa personlighetsdrag är subkliniska, vilket innebär att mått av mörka personlighetsdrag inte används som ett diagnostiskt verktyg. Det är viktigt att ha en holistisk och väl avvägd förståelse om en individs beteende och personlighet, snarare än att förlita sig på en smal konstruktion som den mörka triaden.
Forskning om den mörka triaden |
|
| Ny forskning tyder på att Tinder-användare tenderar att ha en ”mörkare” personlighet jämfört med människor som inte använder den populära dejtingappen. | Sevi (2019) |
Forskning om narcissism |
|
| En longitudinell studie av vuxna i Tyskland fann att narcissism minskar kvaliteten på långvariga vänskapsrelationer. | Wehner & Ziegler (2022) |
| Forskningsresultat tyder på att Högkänsliga människor (engelska: Highly sensitive person, eller HSP) uppvisar tendenser länkade till sårbar narcissism. | Jauk et al. (2023) |
| Narcissism var den starkaste prediktorn för tro på astrologi, samtidigt som intelligens var negativt korrelerat med tro på astrologi. | Andersson et al. (2022) |
| Att posta selfies på sociala medier är förknippat med vissa former av narcissism men inte andra. Det verkar också skilja sig beroende på geografiska regioner. | Shane-Simpson et al. (2020) |
| En longitudinell studie visar att människor som är mer narcissistiska är också mer benägna att vara tvångsmässiga Facebook-användare. | Brailovskaia et al. (2017) |
| Föräldrastil spelar en viktig roll i huruvida barn kommer utveckla narcissistiska personlighetsdrag senare i livet. | Wetzel & Robins (2016) |
| Narcissistiska barn uppnådde ofta en oberättigad ledarposition i klassrummet. | Brummelman et al. (2021) |
| Trots att många människor tror motsatsen är ensambarn inte mer narcissistiska än barn med syskon | Dufner et al. (2020) |
Psykopati
Psykopati förknippas ofta med kriminellt beteende och våld. Psykopater saknar inte empati men de har förmågan att förtrycka sina empatiska insikter för att mer effektivt nå sina mål. De visar sällan skam eller skuld och de ägnar sig ofta åt antisocialt och kriminellt beteende. De kan manipulera andra för att uppnå sina egna mål och är ofta orädda för konsekvenserna av sina handlingar. Till skillnad från narcissister tenderar psykopater att vara mindre bekymrade över sin image eller rykte, och mer benägna att agera på impuls utan en tanke på konsekvenserna. De kan ge sken av att agera helt utan samvete och kan vara hänsynslösa när de strävar efter att uppnå sina mål – något som ofta orsakar skada på människor som råkar stå i deras väg. De kan upplevas som charmiga och karismatiska, men framförallt lockande och fascinerande, vilket gör det lätt för dem att manipulera och utnyttja andra.
Varför utvecklar somliga människor psykopatiska personlighetsdrag?
Även om de exakta orsakerna till psykopati inte är helt klarlagda tyder forskning på att en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer bidrar till utvecklingen av detta personlighetsdrag.
Genetiska orsaker till psykopati: Är psykopati ärftligt?
En av de starkaste indikationerna på en genetisk komponent till psykopati kommer från studier av tvillingar och familjer. Tvillingstudier har visat att ärftligheten av psykopatiska egenskaper uppskattas till cirka 50-80 %, vilket indikerar att gener spelar en betydande roll i utvecklingen av psykopati (Skeem et al., 2011; Hare & Neumann, 2008; Glenn et al., 2011). Dessutom har studier av familjer funnit att psykopati tenderar att förekomma gemensamt i familjer, vilket tyder på att det kan finnas specifika genetiska variationer som är associerade med just narcissism (Viding, 2004).
Vissa forskare har identifierat specifika gener eller genetiska variationer som kan vara associerade med psykopati. Studier har till exempel funnit att individer med en viss variant av MAOA-genen, som är involverad i att reglera signalsubstanser i hjärnan, är mer benägna att ha psykopatiska drag (Gunter et al., 2010). Annan forskning har kopplat psykopati till variationer i gener som är involverade i regleringen av dopamin och serotonin, som är signalsubstanser som spelar en roll för känslor och impulskontroll (Thompson et al., 2014; Yildirim et al., 2015).
Miljöfaktorer som bidrar till psykopati: Vad gör en person till psykopat?
Även om genetik spelar en betydande roll i utvecklandet av psykopatiska personlighetsdrag är miljö och tidiga livserfarenheter också faktorer som bidrar till utvecklingen av psykopati. Studier har funnit att individer med en historia av Adverse childhood experiences (ACE) är mer benägna att utveckla psykopatiska egenskaper såväl som kriminellt beteende (Piquero et al., 2012). Dessa upplevelser kan innefatta fysisk eller känslomässig misshandel, neglekt och exponering för våld i hemmet under uppväxten.
Naurologiska faktorer som bidrar till psykopati
Dessutom finns det en växande bevismängd som visar på att hjärnavvikelser eller skador i vissa delar av hjärnan, såsom amygdalan, en region som tros spela en avgörande roll i vår bearbetning känslor, kan bidra till utvecklingen av psykopati (Blair et al., 2003). Dessutom har hjärnavbildningsstudier visat att individer med psykopati har minskad aktivitet i hjärnregioner som är involverade i upplevelsen av empati, moraliskt resonemang och impulskontroll (Kiehl, 2006).
Sammanfattningsvis är ursprunget och orsakerna till psykopati komplexa och involverar sannolikt en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Även om genetiska variationer kan predisponera vissa individer att utveckla psykopatiska drag kan miljöfaktorer som negativa barndomsupplevelser och avvikelser i hjärnans struktur också spela en betydande roll i utvecklingen av psykopatiska personlighetsdrag.
Forskning om psykopati |
|
| Forskningsresultat visar att ”ghosta” tillfälliga kärlekspartners är kopplat till höga nivåer avpsykopati. | Jonason et al. (2020) |
| Människor som postar hatiska kommentarer på nätet tenderar att ha höga nivåer av psykopati. | Sorokowski et al. (2020) |
| Höga nivåer av psykopati och impulskontroll kan göra det lättare att avancera karriärmässigt på arbetsplatsen. | Pavlić et al. (2019) |
| Människor som använder dejtingappen Tinder trots att de befinner sig i ett kärleksförhållande tenderar att vara mer psykopatiska. Samma studie visar att 18-25% av Tinderanvändare redan har en romantisk partner. | Timmermans et al. (2018) |
| Människor med högre nivåer av psykopati tenderar att vara mer våldsamma mot sina romantiska partners. | Okano et al. (2016) |
| Psykopatiska män tenderar att fejka ”the nice guy image” i samband med dejting, förmodligen ganska framgångsrikt. | Brazil et al. (2023) |
| Psykopatiska kvinnor hade inte bara fler sexpartners i allmänhet, utan de ägnade sig också åt mer oskyddat sex och one-night stands än vad män gjorde. | Freyth & Jonason (2023) |
| Kvinnliga partners tenderade att underskatta nivåerna av psykopatiska egenskaper hos sin manliga partners | Uzieblo et al. (2022) |
Machiavellianism
Uppkallat efter Niccolò Machiavellis politiska filosofi; Machiavellianism kännetecknas av en förmåga att manipulera och lura andra för att uppnå sina mål. Machiavelliska individer är ofta socialt strategiska och skickliga på att både läsa och manipulera andra människors känslor och beteenden. De uppfattas ofta som pragmatiska och är mer intresserade av att uppnå sina egna mål än att följa någon särskild etisk eller moralisk kod. De använder en bred arsenal av sociala verktyg; som charm, smicker, och bedrägeri, för att vinna andras förtroende och sedan utnyttja förtroendet för egen vinning. Machiavelliner är ofta skickliga på att spela politiska spel och att manövrera sociala hierarkier för att uppnå sina mål. Machiavelliska individer är också väldigt misstänksamma gentemot andra människor och har ofta en väldigt cynisk syn på omvärlden.
Varför utvecklar somliga människor Machiavelliska personlighetsdrag?
Varför utvecklar somliga individer höga nivåer av Machiavellianism? Uppstår det av vår inneboende natur, eller är det ett personlighetsdrag som utvecklas av våra erfarenheter och omgivning? Svaret, som med det mesta inom psykologi, är en kombination av både arv och miljö.
Genetiska orsaker till Machiavellianism: Är Machiavellianism ärftligt?
Studier av tvillingar och familjer har funnit att ärftligheten hos machiavelliska egenskaper uppskattas till cirka 30-40 %, vilket indikerar att det kan finnas en genetisk komponent i även denna egenskap (Petrides et al., 2011; Schermer & Jones, 2020). Dessutom har forskning identifierat specifika genetiska variationer som kan vara associerade med Machiavellianism, såsom variationer i serotonintransportörgenen, som är involverad i att reglera signalsubstansen serotonin (Alfimova et al., 2015). Studier har också funnit att nivåerna av Machiavellianism hos individer kan variera beroende på ålder. Forskare har funnit en tydlig uppåtgående trend när det gäller Machiavellianism från sen barndom till tonåren då nivåerna av Machiavellianism tros nå en topp. Från tonåren och hela vuxenlivet finns det en betydande och stadig nedåtgående trend fram till 65 års ålder där de lägsta nivåerna av Machiavellianism uppmäts (Götz et al., 2020). Sammantaget tyder detta på att vissa individer kan födas med en predisposition för machiavelliskt beteende, men att genetisk predisposition inte den enda avgörande faktorn.
Miljöfaktorer som bidrar till Machiavellianism : Vad gör en person Machiavellisk?
Även om genetik kan spela en viktig roll är det tydligt att miljö och socialisering också spelar en betydande roll i utvecklingen av Machiavellianism (Vernon et al., 2008). En viktig miljöfaktor som har identifierats är föräldrastil. Individer som utsätts för auktoritära föräldrastilar eller är uppvuxna i kulturer som främjar individualism, prestationer och konkurrens är mer benägna att vara machiavelliska (Abell et al., 2014) i vuxen ålder. Dessa miljöer kan också främja en känsla av hård konkurrens, där manipulation och bedrägeri ses som nödvändiga verktyg för framgång.
Negativa barndomsupplevelser, såsom misshandel, vanvård eller utsatthet för våld, kan också bidra till utvecklingen av Machiavellianism (Kircaburun et al., 2021; Láng et al., 2015; Afifi et al., 2011). Dessa traumatiska erfarenheter kan leda till utvecklingen av negativa scheman, eller negativa perspektiv eller generaliseringar om sig själv och världen, vilket kan leda till en preferens för manipulation och bedrägeri som ett sätt att klara sig. Det är inte svårt att föreställa sig hur ett barn som har blivit illa behandlat eller försummat kan utveckla en cynisk syn på världen och se manipulation som det enda sättet att överleva.
Socio-ekonomisk status och Machiavellianism
I vuxen ålder kan miljöfaktorer som fattigdom, social isolering eller arbetslöshet också öka sannolikheten för Machiavellianism (Láng et al., 2015). Dessa situationer kan leda till känslor av maktlöshet och en upplevelse av att de traditionella medlen för att nå framgång inte fungerar, vilket kan leda till att individer anammar machiavelliska strategier för att nå sina mål. Det är en dyster bild, men det hjälper oss att förstå hur våra omständigheter kan forma våra beteendemönster.
Naturligtvis är det också värt att notera att höga nivåer av machiavellism kan leda till negativa konsekvenser för både individen och omgivningen, inklusive dåliga mellanmänskliga relationer och svårigheter på arbetsplatsen (Brewer & Abell, 2017). Men i en värld där konkurrens och makt ofta betonas, är det inte svårt att förstå varför vissa individer kan anta machiavelliska strategier för att komma framåt i livet. Det är en egenskap som kan vara både en förbannelse och en välsignelse, beroende på sammanhanget.
Sammanfattningsvis är ursprunget och orsakerna till Machiavellianism komplexa och mångfacetterade. Det är en kombination av genetiska anlag, föräldrastilar, negativa barndomsupplevelser och samhälleliga och ekonomiska faktorer. Men att förstå machiavellismens rötter gör att vi kan få en mer nyanserad förståelse av detta komplexa drag, och hur det formar individer och deras interaktioner med världen omkring dem.
Forskning om Machiavellianism |
|
| Människor med höga nivåer av machiavellism är mer benägna att förvränga sanningen genom lögner för att uppnå sina egna mål. | Blötner & Bergold (2022) |
| Konflikt mellan föräldrar är förknippat med högre nivåer av machiavellism hos pojkar. | Láng & Abell (2018) |
Sadism
Sadism är ett personlighetsdrag som innebär att en person upplever njutning av att orsaka skada eller lidande för andra. Det anses vara ett subklinisk personlighetsdrag som är skild från den kliniska diagnosen antisocial personlighetsstörning. Denna egenskap skiljer sig från de andra mörka personlighetsdragen som utgör den mörka triaden, men den studeras ofta i samband med dem eftersom den delar liknande egenskaper och kan associeras med socialt maladaptivt socialt beteende.
Individer med höga nivåer av sadism tenderar att ha en önskan om att tillfoga andra smärta eller lidande, och de finner nöje i andras olycka. Sadism manifesteras genom grymt eller sadistiskt beteende, såsom mobbning, fysisk eller verbal aggression, eller till och med fysisk eller psykisk misshandel. Individer som uppmäter höga nivåer av sadism är mindre empatiska, mindre prosociala och mer benägna att vilja dominera och kontrollera andra, vilket låter som psykopatiska tendenser. Skillnaden mellan psykopatisk och sadistisk aggression är att psykopatisk aggression är ett verktyg för att uppnå ett specifikt mål, medan sadistisk aggression är ett verktyg för att uppleva njutning genom resultatet av aggressiva handlingar. Sadistisk aggression är med andra ord aggression som existerar för sin egen skull, utan någon högre anledning. Väldigt låga nivåer av sadism kan manifesteras genom olika beteendemönster, som tendensen att njuta av skräckfilmer eller våldsamma videospel.
Forskare har kommit fram till att sadism är ett personlighetsdrag vars anti-sociala kärna överlappar med psykopati, narcissism, och Machiavellianism, samtidigt som det också manifesteras genom unika beteendemönster som inte är karaktäristiska för de övriga personlighetsdragen. Detta har resulterat i att sadism nu inkluderats i den mörka triaden av personlighetsdrag som numera kallas den mörka tetraden (Paulhus et al., 2020).
Hur mäter man mörka personlighetsdrag?
Det finns flera olika verktyg som forskare använder för att mäta nivåer av de mörka personlighetsdragen narcissism, psykopati och Machiavellianism. Varje verktyg har sina specifika styrkor och begränsningar och det är viktigt att förstå hur de skiljer sig åt för att effektivt kunna tolka och jämföra resultaten från olika studier. Nedan är fem verktyg som ofta används i studier för att mäta nivåer av mörka personlighetsdrag:
Narcissistic Personality Inventory (NPI): Narcissistic Personality Inventory (NPI) är ett av de mest använda verktygen för att mäta subklinisk narcissism. NPI är ett frågeformulär med 40 objekt som mäter olika aspekter av narcissistisk personlighet. Objekten består av en serie påståenden eller frågor som en individ ombeds betygsätta på en skala över hur mycket de överensstämmer med det aktuella påståendet. Till exempel inkluderar formuläret objekt som ”Jag fantiserar ofta om obegränsad framgång” och ”Jag tror att jag är en speciell person”. NPI anses vara ett tillförlitligt och giltigt mått på subklinisk narcissism och används i många forskningsstudier.
Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R): Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R) är ett verktyg som används för att mäta psykopati. PCL-R är en grupp av 20 objekt som vanligtvis fylls i av utbildad person, såsom psykologer eller psykiatriker, under en intervjuprocess med individen som utvärderas. Föremålen på PCL-R är utformade för att bedöma olika aspekter av psykopati, såsom brist på ånger eller skuld, manipulativa tendenser, impulsivitet, och kriminell mångsidighet. PCL-R anses vara en guldstandard för bedömning av psykopati och används flitigt i både forskning och kliniska miljöer.
MACH-IV: Machiavellianism Scale eller MACH-IV, är ett frågeformulär som används för att bedöma en individs tendens att använda manipulation, bedrägeri och socialt maktspel för att uppnå personliga mål. Skalan består av 20 objekt, som ”Berätta aldrig allt du vet för någon” och ”Det är klokt att smickra viktiga personer.” Individen som testas ombeds betygsätta på en skala hur mycket de överensstämmer med det aktuella påståendet. MACH-IV används flitigt inom forskning och anses vara ett giltigt och pålitligt mått på Machiavellism.
Levenson Self-Report Psychopathy Scale (LSRP): Levenson Self-Report Psychopathy Scale (LSRP) är ett självrapporteringsmått på psykopati. Skalan består av 24 objekt som tros inkludera primära och sekundära psykopatidrag. Primär psykopati kännetecknas av manipulation, impulsivitet och emotionell känslolöshet. Sekundära drag av psykopati kännetecknas genom karaktärsdrag som orolig, introvert och att leva en socialt alienerad livsstil. Det är ett flitigt använt verktyg inom forskning och anses vara ett giltigt mått på psykopati.
The Short Dark Triad (SD3) är ett mått på de mörka triadens egenskaper som utvecklades av psykologen Delroy Paulhus. Det är en kortare version av de vanligaste verktygen, såsom Narcissistic Personality Inventory (NPI), Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R) och Machiavellianism Scale (MACH-IV). SD3 består av bara 27 objekt, 9 för var och en av de mörka personlighetsdragen. Dessa objekt är utformade för att mäta kärnaspekterna av varje personlighetsdrag och kan administreras snabbt och enkelt, vilket gör det till ett användbart verktyg inom forskningsstudier som behöver bedöma de mörka triadegenskaperna hos ett stort antal individer på kort tid.
SD3 korrelerar också bra med andra, längre mått på den mörka triaden, såsom NPI, PCL-R och MACH-IV, vilket antyder att det är ett tillförlitligt och giltigt mått på de mörka triadens egenskaper. SD3 har använts i ett stort antal forskningsstudier och har visat sig vara användbar för att bedöma den mörka triaden i olika populationer, inklusive vuxna och ungdomar.
En av fördelarna med SD3 är att den är kortare än andra mått på den mörka triaden, vilket gör det mindre tidskrävande för deltagarna att genomföra. Det minskar också risken för att deltagarna blir trötta eller oengagerade när de fyller i frågeformuläret. Detta kan vara särskilt användbart i tillämpade forskningsmiljöer, såsom organisationsforskning, där forskare ofta måste få information från ett stort antal deltagare på relativt kort tid.
Sammanfattningsvis finns det olika metoder och verktyg tillgängliga för att mäta de mörka triadens egenskaper, var och en med sina egna styrkor och begränsningar. Självrapporteringsfrågeformulär, såsom NPI, PCL-R, MACH-IV, SD3 och LSRP, används i stor utsträckning i forskning och har visat sig vara giltiga och tillförlitliga mått på narcissism, psykopati och machiavellianism. Det är dock viktigt att komma ihåg att resultaten av dessa verktyg inte bör användas som underlag för en sjukdomsdiagnos och bör betraktas i sammanhanget av individens övergripande beteende och personlighet. Det är alltid viktigt att använda flera metoder och överväga flera bidragande faktorer när man försöker förstå en individs beteende. För att tolka resultaten av dessa tester krävs ingående förståelse för de psykometriska tekniker som använts för att framställa och validera testerna, något man bara får genom en lång och gedigen utbildning och därefter handledd praktik.
Kan höga nivåer av mörka personlighetsdrag behandlas?
Höga nivåer av mörka personlighetsdrag som narcissism, machiavellianism och psykopati kan vara svåra att behandla av flera anledningar.
För det första anses de mörka personlighetsdragen vara subkliniska, vilket innebär att de inte fyller någon diagnostisk funktion. Man avgör inte huruvida en person är sjuk eller inte genom mätandet av mörka personlighetsdrag, vilket innebär att det inte finns någon ”mörk personlighetssjukdom” att behandla. Extremt höga nivåer av mörka personlighetsdrag har kopplingar till vissa psykiatriska diagnoser; så som narcissistisk personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning, men dessa personlighetsstörningar utreds genom helt andra metoder än mätningar av mörka personlighetsdrag. Kort sagt är mörka personlighetsdrag koncept som skapats av psykologer för att underlätta psykologisk forskning och förstå varför människor beter sig på specifika sätt i olika situationer. De fyller egentligen ingen klinisk funktion och används inte inom sjukvård.
För det andra är dessa egenskaper djupt rotade och ofta resistenta mot förändring. Eftersom det handlar om personlighetsdrag är de stabila och konsekventa beteendemönster som vanligtvis har funnits under lång tid, och är centrala för individens identitet. Detta kan göra det svårt för individer att inse att beteenden som beror på dessa personlighetsdrag är problematiska eftersom de upplevs som naturliga.
För det tredje kanske individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag inte är motiverade att förändras. Mörka personlighetsdrag ofta förknippade med brist på empati och brist på ånger, vilket kan göra det ännu svårt för dessa individer att förstå varför de bör ändra sitt beteende. Det ligger i personlighetsdragens natur att inte bry sig om hur människor påverkas negativt av deras beteenden. Det kan till och med vara så att individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag som sadism upplever en direkt njutning av att se de negativa effekterna deras beteende har på andra, vilket gör motivationen till att ändra sitt beteende ännu mindre.
För det fjärde kan dessa individer vara resistenta mot vanliga behandlingsformer, så som samtalsterapi. Individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag; speciellt Machiavellianism, tenderar att vara skeptiska till andra människors välvilja. De litar inte på andra människor och eftersom grunden till terapeutisk framgång ligger i att skapa en trygg och ärlig relation med sin psykoterapeut kan terapiprocessen bli problematisk om man har höga nivåer av mörka personlighetsdrag. De kanske också försöka manipulera terapisessionen för att undvika att ta itu med de underliggande problemen, eller vara övertygade om att de redan vet allt som terapeuten vet och mer därtill och därför inte behöver ta till sig något som sägs.
För det femte skulle behandlingen av individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag specialiserad utbildning och erfarenhet. Det är inte en enkel process och kan innebära att psykoterapeuten eller psykologen behöver kunna hantera överförings- och motöverföringsreaktioner, förstå störningens specifika dynamik och kunna hantera patientens förväntningar. Dessutom behöver psykoterapeuten ha en medvetenhet om människans mörka natur och vara beredd på att möta den – något som få människor är fullt bekväma med.
Dessutom korrelerar mörka personlighetsdrag ofta med förekomsten av psykiska störningar, såsom Borderline personlighetsstörning (BPD) eller antisocial personlighetsstörning, vilket skulle göra en behandling ännu mer komplex.
Det finns dock några behandlingsalternativ som har visat sig vara effektiva för att minska effekterna av höga nivåer av mörka personlighetsdrag.
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en form av terapi som kan används för att behandla individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag, men en metastudie visar på att effekten av KBT på psykopatiska personlighetsdrag är blandad (Salekin et al., 2010). KBT fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden och kan hjälpa individer att lära sig att känna igen och reglera sina känslor, förbättra sin kommunikationsförmåga och utveckla empatiska färdigheter. Dessutom kan KBT fokusera på att hjälpa individen att förstå effekten av deras beteende på andra och att utveckla en känslor av ånger när det är lämpligt, vilket ofta saknas hos individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag.
Sammanfattningsvis kan individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag som narcissism, Machiavellianism och psykopati vara svåra att behandla genom samtalsterapi. Först och främst för att det inte är en sjukdom att besitta dessa mörka personlighetsdrag, vilket innebär att det inte finns en egentlig sjukdom att behandla. Det finns dock insatser som har visat sig vara effektiva för att ändra problematiska beteende- och tankemönster som hänger ihop med höga nivåer av mörka personlighetsdrag. Dessa inkluderar kognitiv beteendeterapi.
Varför är vi så fascinerade av psykopater och andra mörka personlighetsdrag?
En anledning till vår fascination för mörka personlighetsdrag är att de ofta förknippas med en känsla av makt och kontroll. Människor som besitter höga nivåer av dessa personlighetsdrag ses ofta som självsäkra, karismatiska och framgångsrika – egenskaper som kan vara mycket önskvärda och avundsvärda. Förmågan att manipulera situationer och människor till sin egen fördel kan framstå som nästan gudalika, och detta kan göra individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag väldigt attraktiva för andra individer som letar efter förebilder eller inspiration.
Mystik och gåtfullhet
En annan anledning till fascinationen för mörka personlighetsdrag är att de ofta förknippas med en känsla av mystik och gåtfullhet. Människor som har höga nivåer av mörka personlighetsdrag ses ibland som komplexa individer som är svåra att förstå, vilket kan vara spännande för individer som tycker om att jobba med människor och förstå vad som motiverar olika typer av beteenden. De karakteristiska dragen hos individer med framstående mörka personlighetsdrag kan ses som fascinerande just för att de skiljer sig så mycket från vad som allmänt anses vara moraliskt eller socialt acceptabelt.
Spänning och fara
Mörka personlighetsdrag kan också förknippas med en känsla av fara och spänning. Människor med höga nivåer av mörka personlighetsdrag ses ofta som ”wild cards” – oförutsägbara och kapabla till nästan vad som helst. Deras vilja att tänja på sociala gränser och bryta regler kan göra dem spännande att umgås med. De har förmågan att skapa en känsla av äventyr och spänning hos människor i deras närhet.
Mörka personlighetsdrag lär oss om oss vår egen natur
En annan aspekt som kan bidra till fascinationen av mörka egenskaper är den katarsis som dessa personlighetsdrag kan ge oss. Att observera negativa beteenden kan fungera som en utlösningsventil för betraktarens egna känslor av frustration eller ilska. Att iaktta karaktärer med mörka drag kan fungera som en metod för människor att utforska och förstå den mörkare sidan av den mänskliga naturen i en säker och kontrollerad miljö, utan att utsättas för någon faktisk fara.
Mörka personlighetsdrag får oss att ifrågasätta vad som är moraliskt riktigt
Psykologin bakom de mörka egenskaperna är också fascinerande eftersom den uppmanar oss att ifrågasätta våra antaganden om vad det innebär att vara en ”bra” eller ”moralisk” person. Genom att förstå motivationerna och beteendet hos dem som besitter dessa egenskaper kan vi börja ifrågasätta våra egna föreställningar om moral, empati och den mänskliga naturen. Komplexiteten och nyanserna av grått som mörka egenskaper erbjuder gör att vi kan se världen på ett annat sätt och gör det möjligt för oss att ifrågasätta våra egna övertygelser om vad som är rätt och fel.
Vi lär oss gilla individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag genom media ochkultur
Individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag porträtteras ofta i media som antihjältar och ”bad boys”. De framställts ofta som de centrala karaktärerna i litteratur, filmer och TV-program, men även i verkliga livet. Dessa individer är ofta huvudpersonerna och antagonisterna som fångar vårt intresse och får oss att sitta som på nålar i våra biostolar. De tvingar oss att ifrågasätta våra egna övertygelser om moral och mänsklig natur. De får oss att känna och uppleva känslor som vi kanske inte har upplevt tidigare. Dessa karaktärer besitter en magnetisk och karismatisk energi, ofta i kombination med en känsla av fara och spänning, som gör dem mycket attraktiva och lockande. Dessutom framställs dessa karaktärer ofta som både kraftfulla och framgångsrika. De har ofta en hög status, vilket kan vara lockande för vissa då det framkallar känslor av överlägsenhet eller en känsla av beundran, men samtidigt kan deras öden också vara en påminnelse om maktens pris och kostnaden som kommer av att agera ut sina mörka personlighetsdrag.
Antihjältar och ”bad boys” utmanar ofta samhällets normer och tenderar att leva efter sina egna etiska koder och regler. De personifierar en känsla av uppror och frigörelse fån traditionella lagar och konventioner. Den här förmågan att leva långt ute på samhällets gränser kan vara väldigt lockande för många, eftersom den ger en inblick i en livsstil som verkar obehindrad av de restriktioner och begränsningar som styr de flesta människors beteende. Deras vilja att tänja på gränser och ta risker kan få dem att framstå som mer spännande och äventyrliga än ”vanliga” människor, vilket kan vara mycket attraktivt för individer som fantiserar om hur det skulle vara att strunta i allt som samhället kräver och istället leva sitt eget liv fullt ut. Antihjältar och ”bad boys” kan ses som den perfekta blandningen av förbjuden frukt och spänning, vilket gör dem fascinerande och attraktiva att iaktta i både veckotidningar och biofilmer. De kan beskrivas som karismatiska och självsäkra, men har ändå starka drag av mörker och fara som gör dem spännande. De kan definieras som samhällets ”edge-walkers”, som lever på gränsen till vad som är acceptabelt och inte, och det kan vara tilltalande för människor som vill leva ut sina inre fantasier om ett fritt och otyglat liv.
Dessutom har dessa karaktärer en känsla av komplexitet och djup som gör dem ännu mer fascinerande och attraktiva. Individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag är inte endimensionella arketyper, utan snarare mångfacetterade individer med ett brett spektrum av känslor, drivkrafter och begär. Denna komplexitet tillåter dessa karaktärer att framkalla ett brett spektrum av känslor hos som observerar dem, vilket gör dem relaterbara samtidigt som de också ger oss en chans att se olika sidor av den mänskliga naturen. Deras beteenden är ofta svårbegripliga, vilket gör dem intressanta att analysera, förstå och förutsäga.
Deras mörkare sida gör också att de sticker ut i samhället, eftersom vi tenderar att komma ihåg och uppmärksamma människor som bryter regler och tänjer gränser. Individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag kan ses som en reflektion av samma mörka tendenser som vi alla går och bär på men gör vårt bästa för att förtrycka och gömma undan, vilket gör att ett möte med dessa individer ger oss en möjlighet att utforska och förstå våra egna impulser och önskningar utan att agera ut dem själva. Attraktionen vi känner till ”bad boy”-arketypen kan ses som ett sätt att utforska de mörkare, mer tabubelagda aspekterna av den mänskliga naturen i en säker och kontrollerad miljö.
Vår självbevarelsedrift gör oss medvetna om psykopater och andra mörka personlighetsdrag
Hotmedvetenhet, eller förmågan att känna igen och reagera på potentiella faror, är en kraftfull instinkt hos oss människor som kan bidra till vår fascination av individer med mörka personlighetsdrag. Människor som besitter dessa egenskaper, såsom narcissism, machiavellianism och psykopati, kan uppfattas som ett potentiellt hot på grund av deras tendens att manipulera, lura och bedra andra. De kan ses som starka och i vissa fall farliga individer som har förmågan att orsaka skada och utnyttja andra människor för egen vinning.
Vår fascination för dessa individer kan bottna i vårt primära och instinktuella behov av självbevarelse. Ur ett evolutionärt perspektiv är förmågan att känna igen potentiella hot och skydda oss från skada en avgörande överlevnadsförmåga. Därför, när vi möter individer med framstående mörka personlighetsdrag, kan vår hjärnas hotresponssystem aktiveras, och vi blir mer inställda på den potentiella faran som dessa individer kan utgöra. Detta tillstånd av ökad medvetenhet kan göra att vi känner oss ännu mer fascinerande av dessa individer när vi försöker förstå och förutsäga vilka potentiella faror deras närvaro medför.
Dessutom kan vår fascination för mörka egenskaper också härröra från tanken att, om vi kan identifiera egenskaperna och personlighetsdragen hos dem som utgör ett hot, kan vi också identifiera de människor som kanske inte utgör ett hot för oss. Detta kan ge en känsla av trygghet och säkerhet i vår interaktion med andra, eftersom vi känner oss bättre rustade att navigera världen omkring oss när vi kan avgöra vem som förmodligen är snäll och vem som är potentiellt farlig för oss.
Vi vill väldigt gärna förstå kriminellt beteende
Vår fascination för mörka drag kan också vara kopplad till vårt intresse att förstå det kriminella sinnet. Tanken på att få komma in i en kriminell individs sinne och förstå motiven bakom deras handlingar kan vara ett fängslande ämne för många – ett ämne som ger oss en förståelse för den mörkare sidan av den mänsklig natur. Människor som har höga nivåer av mörka personlighetsegenskaper har ofta varit i trubbel med polisen. Att förstå deras motiv och beteende kan hjälpa människor inom brottsbekämpande och straffrättsliga verksamheter att bättre förstå och förhindra kriminellt beteende. På individnivå kan också vetskapen om hur individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag utför brott bidra till att vi själva kan värja oss mot dessa brott.
Sammanfattningsvis är mörka personlighetsdrag som Machiavellianism, Narcissism och Psykopati fascinerande personlighetsdrag för människor eftersom de framkallar en känsla av makt och kontroll, mystik och intriger, fara och spänning, katarsis och utmanar våra egna principer om moral. Individer med höga nivåer av mörka personlighetsdrag är ofta källan till fängslande berättelser, och genom att studera dessa individer kan vi förstå mer av det mänskliga tillståndet och komplexiteten i den mänskliga naturen. Dessa Mörka egenskaper kanske inte alltid ses som positiva, men de är obestridliga aspekter av den mänskliga naturen som fortsätter att fängsla och fascinera oss.
Referenser:
Abell, L., Lyons, M., & Brewer, G. (2014). The relationship between parental bonding, Machiavellianism and adult friendship quality. Individual Differences Research, 12(4-B), 191-197.
Afifi T. O., Mather A., Boman J., Fleisher W., Enns M. W., MacMillan H., Sareen J. (2011). Childhood adversity and personality disorders: Results from a nationally representative population-based study. Journal of Psychiatric Research, 45(6), 814–822.
Andersson, I., Persson, J., & Kajonius, P. (2022). Even the stars think that I am superior: Personality, intelligence and belief in astrology. Personality and Individual Differences, 187, 111389.
Blair, R. J. R. (2003). Neurobiological basis of psychopathy. The British Journal of Psychiatry, 182(1), 5-7.
Blötner, C., & Bergold, S. (2022). It is double pleasure to deceive the deceiver: Machiavellianism is associated with producing but not necessarily with falling for bullshit. British Journal of Social Psychology.
Brailovskaia, J., & Margraf, J. (2017). Facebook addiction disorder (FAD) among German students—a longitudinal approach. PloS one, 12(12), e0189719.
Brazil, K.J., Cloutier, D., De Las Llagas, N. et al. The Chameleons of Dating: Psychopathic Traits Are Associated with Mimicking Prosocial Personality Traits in Dating Contexts. Evolutionary Psychological Science (2023). https://doi.org/10.1007/s40806-023-00356-1
Brewer, G., & Abell, L. (2017). Machiavellianism, relationship satisfaction, and romantic relationship quality. Europe’s journal of psychology, 13(3), 491.
Brummelman, E., Thomaes, S., Nelemans, S. A., Orobio de Castro, B., Overbeek, G., & Bushman, B. J. (2015). Origins of narcissism in children. Proceedings of the National Academy of Sciences, 112(12), 3659-3662.
Brummelman, E., Nevicka, B., & O’Brien, J. M. (2021). Narcissism and leadership in children. Psychological Science, 32(3), 354-363.
Clemens, V., Fegert, J. M., & Allroggen, M. (2022). Adverse childhood experiences and grandiose narcissism–Findings from a population-representative sample. Child Abuse & Neglect, 127, 105545.
Dufner, M., Back, M. D., Oehme, F. F., & Schmukle, S. C. (2020). The end of a stereotype: Only children are not more narcissistic than people with siblings. Social Psychological and Personality Science, 11(3), 416-424.
Freyth, L., & Jonason, P. K. (2023). Overcoming agreeableness: Sociosexuality and the Dark Triad expanded and revisited. Personality and Individual Differences, 203, 112009.
Glenn, A. L., Kurzban, R., & Raine, A. (2011). Evolutionary theory and psychopathy. Aggression and violent behavior, 16(5), 371-380.
Götz, F. M., Bleidorn, W., & Rentfrow, P. J. (2020). Age differences in Machiavellianism across the life span: Evidence from a large‐scale cross‐sectional study. Journal of personality, 88(5), 978-992.
Gunter, T. D., Vaughn, M. G., & Philibert, R. A. (2010). Behavioral genetics in antisocial spectrum disorders and psychopathy: A review of the recent literature. Behavioral sciences & the law, 28(2), 148-173.
Hare, R. D., & Neumann, C. S. (2008). Psychopathy as a clinical and empirical construct. Annu. Rev. Clin. Psychol., 4, 217-246.
Jauk, E., Knödler, M., Frenzel, J., & Kanske, P. (2023). Do highly sensitive persons display hypersensitive narcissism? Similarities and differences in the nomological networks of sensory processing sensitivity and vulnerable narcissism. Journal of Clinical Psychology, 79(1), 228-254.
Jonason, P. K., Kaźmierczak, I., Campos, A. C., & Davis, M. D. (2021). Leaving without a word: Ghosting and the dark triad traits. Acta Psychologica, 220, 103425.
Kiehl, K. A. (2006). A cognitive neuroscience perspective on psychopathy: Evidence for paralimbic system dysfunction. Psychiatry research, 142(2-3), 107-128.
Kircaburun, K., Jonason, P., Griffiths, M. D., Aslanargun, E., Emirtekin, E., Tosuntaş, Ş. B., & Billieux, J. (2021). Childhood emotional abuse and cyberbullying perpetration: the role of dark personality traits. Journal of interpersonal violence, 36(21-22), NP11877-NP11893.
Láng A., Lénárd K. (2015). The relation between memories of childhood psychological maltreatment and Machiavellianism. Personality and Individual Differences, 77, 81–85.
Láng, A., & Abell, L. (2018). Relationship between interparental functioning and adolescents’ level of Machiavellianism: A multi-perspective approach. Personality and Individual Differences, 120, 213-221.
Luo, Y. L., Cai, H., & Song, H. (2014). A behavioral genetic study of intrapersonal and interpersonal dimensions of narcissism. PloS one, 9(4), e93403.
Okano, M., Langille, J., & Walsh, Z. (2016). Psychopathy, alcohol use, and intimate partner violence: Evidence from two samples. Law and human behavior, 40(5), 517.
Paulhus, D. L., & Williams, K. M. (2002). The dark triad of personality: Narcissism, Machiavellianism, and psychopathy. Journal of research in personality, 36(6), 556-563.
Paulhus, D. L., Buckels, E. E., Trapnell, P. D., & Jones, D. N. (2020). Screening for dark personalities. European Journal of Psychological Assessment.
Pavlić, I., & Međedović, J. (2019). Psychopathy facilitates workplace success. Psihološka istraživanja, 22(1).
Petrides, K. V., Vernon, P. A., Schermer, J. A., & Veselka, L. (2011). Trait emotional intelligence and the dark triad traits of personality. Twin Research and Human Genetics, 14(1), 35-41.
Piquero, A. R., Farrington, D. P., Fontaine, N. M., Vincent, G., Coid, J., & Ullrich, S. (2012). Childhood risk, offending trajectories, and psychopathy at age 48 years in the Cambridge Study in Delinquent Development. Psychology, Public Policy, and Law, 18(4), 577.
Sadeh, N., Javdani, S., Jackson, J. J., Reynolds, E. K., Potenza, M. N., Gelernter, J., Lejuez, C. W., & Verona, E. (2010). Serotonin transporter gene associations with psychopathic traits in youth vary as a function of socioeconomic resources. Journal of Abnormal Psychology, 119(3), 604–609. https://doi.org/10.1037/a0019709
Salekin, R. T., Worley, C., & Grimes, R. D. (2010). Treatment of psychopathy: A review and brief introduction to the mental model mpproach for psychopathy. Behavioral sciences & the law, 28(2), 235-266.
Schermer, J. A., & Jones, D. N. (2020). The behavioral genetics of the dark triad core versus unique trait components: A pilot study. Personality and Individual Differences, 154, 109701.
Sevi, B. (2019). The dark side of Tinder. Journal of Individual Differences.
Shane-Simpson, C., Schwartz, A. M., Abi-Habib, R., Tohme, P., & Obeid, R. (2020). I love my selfie! An investigation of overt and covert narcissism to understand selfie-posting behaviors within three geographic communities. Computers in Human Behavior, 104, 106158.
Skeem, J. L., Polaschek, D. L., Patrick, C. J., & Lilienfeld, S. O. (2011). Psychopathic personality: Bridging the gap between scientific evidence and public policy. Psychological Science in the Public Interest, 12(3), 95-162.
Sorokowski, P., Kowal, M., Zdybek, P., & Oleszkiewicz, A. (2020). Are online haters psychopaths? Psychological predictors of online hating behavior. Frontiers in psychology, 11, 553.
Thompson, D. F., Ramos, C. L., & Willett, J. (2014). Psychopathy: clinical features, developmental basis and therapeutic challenges. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics, 39(5), 485-495.
Timmermans, E., De Caluwé, E., & Alexopoulos, C. (2018). Why are you cheating on tinder? Exploring users’ motives and (dark) personality traits. Computers in Human Behavior, 89, 129-139.
Twenge, J. M. (2011). Narcissism and culture. The handbook of narcissism and narcissistic personality disorder: Theoretical approaches, empirical findings, and treatments, 202-209.
Twenge, J. M. (2014). Generation me-revised and updated: Why today’s young Americans are more confident, assertive, entitled–and more miserable than ever before. Simon and Schuster.
Uzieblo, K., Decuyper, M., Bijttebier, P., & Verhofstadt, L. (2022). When the partner’s reality bites: Associations between self-and partner ratings of psychopathic traits, relationship quality and conflict tactics. International journal of offender therapy and comparative criminology, 66(15), 1659-1681.
Vernon, P. A., Villani, V. C., Vickers, L. C., & Harris, J. A. (2008). A behavioral genetic investigation of the Dark Triad and the Big 5. Personality and individual Differences, 44(2), 445-452.
Viding, E. (2004). Annotation: Understanding the development of psychopathy. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45(8), 1329-1337.
Wehner, C., & Ziegler, M. (2022). Narcissism and friendship quality: A longitudinal approach to long-term friendships. Journal of Social and Personal Relationships, 02654075221122023.
Wetzel, E., & Robins, R. W. (2016). Are parenting practices associated with the development of narcissism? Findings from a longitudinal study of Mexican-origin youth. Journal of Research in Personality, 63, 84-94.
Yildirim, B. O., & Derksen, J. J. (2015). Mesocorticolimbic dopamine functioning in primary psychopathy: A source of within-group heterogeneity. Psychiatry research, 229(3), 633-677.
