Babylycka: Blir man lyckligare av att skaffa barn?

En studie utförd av forskare från den tyska socioekonomiska panelen undersökte hur tillfredsställelse, lycka, sorg, ångest och ilska i livet förändrades under de fem åren före och efter att ha blivit förälder. Studien omfattade 5 532 förstagångsföräldrar och fann att övergången till föräldraskap hade en betydande inverkan på alla dessa aspekter av känslomässigt välbefinnande. Föräldrar upplevde en stor ökning av tillfredsställelse och lycka i livet under åren kring födelsen av deras första barn. Sorg och ilska minskade under åren före förlossningen, nådde sin lägsta punkt under det första året av föräldraskapet och ökade igen under de följande åren efter födseln. Känslor av oro ökade något under de fem åren före förlossningen men var lägre därefter. Studiens författare föreslår att interventioner som fokuserar på att främja känslomässigt välbefinnande under övergången till föräldraskap kan vara fördelaktiga för både föräldrar och barn.

Blir man lyckligare av barn?

• Känslan av lycka och tillfredsställelse med livet ökar innan man blir förälder
• Känslor av oro och sorg minskar innan man blir förälder
• Alla känslor återgår till sina ursprungliga nivåer efter fem år

Att bli förälder anses ofta vara ett av livets största glädjeämnen. Men det är också en av de mest utmanande upplevelserna som många människor någonsin kommer att genomgå. Ankomsten av en ny bebis förändrar allt i en persons liv – från deras sömnrutiner till deras vardagsrutiner och till och med deras känslomässiga tillstånd. Medan tidigare forskning har föreslagit att tillfredsställelsen med livet ökar runt förlossningen men så småningom återgår till baslinjen (samma nivå som innan förlossningen), har en ny studie funnit att övergången till föräldraskap har en mer komplex inverkan på en persons känslomässiga välbefinnande.

Studien (Asselmann & Specht, 2023), som genomfördes av forskare från den tyska socioekonomiska panelen (SOEP), undersökte hur tillfredsställelse med livet, lycka, sorg, ångest och ilska förändrades under de fem åren före och fem år efter att man blev förälder. Studien inkluderade 5 532 förstagångsföräldrar och fann att övergången till föräldraskap hade en betydande inverkan på alla dessa aspekter av affektivt välbefinnande.

Enligt resultaten upplevde föräldrar en stor ökning av livstillfredsställelse och lycka under åren kring födelsen av deras första barn. Denna ökning var som störst under det första året av föräldraskapet. Studien fann också att sorg och ilska minskade under åren före förlossningen, nådde sin lägsta punkt under det första året av föräldraskapet, men sedan ökade igen under de följande åren. Känslor av oro ökade något under de fem åren före förlossningen men var lägre därefter.

Dessa fynd tyder på att bli förälder har en komplex och mångfacetterad inverkan på en persons känslomässiga välbefinnande. Även om den första övergången till föräldraskap kan vara otroligt glädjefull och tillfredsställande, är det också en tid av betydande känslomässig omvälvning. Att bli förälder kan beskrivas som en total känslomässig berg-och-dal bana. Studiens författare föreslår att denna känslomässiga turbulens är en naturlig del av processen att anpassa sig till föräldraskapet och att de flesta föräldrar så småningom anpassar sig och återgår till sin baslinjenivå av känslomässigt välbefinnande (samma nivåer som innan förlossningen).

En av studiens mest intressanta upptäckter var att förändringarna i det känslomässiga välbefinnandet som inträffade kring tiden precis vid förlossningen inte var permanenta. Istället studsade de flesta föräldrar så småningom tillbaka och upplevde jämförbara nivåer av välbefinnande fem år efter att ha blivit förälder som de gjorde fem år tidigare.

Resultaten stödjer den så kallade Hedonic Treadmill Teorin

Detta överensstämmer med den så kallade set-point-teorin om välbefinnande, eller the hedonic treadmill theory (Brickman, 1971), som beskriver hur människors nivå av lycka eller subjektivt välbefinnande tenderar att återgå till en fast nivå, trots positiva eller negativa livshändelser. Teorin föreslår att människor upplever en tillfällig ökning av lycka eller välbefinnande när positiva förändringar inträffar, som att en lotterivinst eller att skaffa barn, men så småningom anpassar sig till dessa förändringar och återgår till sin utgångsnivå av lycka. På samma sätt kan negativa händelser, som att förlora ett jobb eller gå igenom en skilsmässa, orsaka en tillfällig minskning av välbefinnandet, men människor anpassar sig så småningom till dessa förändringar och återgår till sin utgångsnivå av lycka. Teorin föreslår att människor ständigt letar efter sätt att öka sitt välbefinnande, men de begränsas av denna utgångspunkt eller baslinje av lycka, som till stor del bestäms av genetiska och miljömässiga faktorer. The hedonic treadmill theory har viktiga konsekvenser för hur människor strävar efter lycka och välbefinnande i sina liv.

Studiens författare noterar att det är viktigt att förstå de känslomässiga effekterna av att bli förälder för beslutsfattare och vårdgivare som arbetar med familjer. De föreslår att interventioner som fokuserar på att främja känslomässigt välbefinnande under övergången till föräldraskap kan vara fördelaktiga för både föräldrar och barn.

En möjlig insats kan vara att ge mer känslomässigt stöd till nyblivna föräldrar under det första året av föräldraskapet, då den känslomässiga berg-och-dalbanan är som mest turbulent. Detta kan inkludera att ge tillgång till rådgivningstjänster, stödgrupper eller andra resurser som kan hjälpa föräldrar att hantera utmaningarna med att anpassa sig till föräldraskapet.

En annan möjlig insats kan vara att ge mer omfattande utbildning till blivande föräldrar om de känslomässiga utmaningar de kan möta under övergången till föräldraskap. Många nyblivna föräldrar är oförberedda på de känslomässiga utmaningar som kommer med föräldraskap, och att ge dem mer information och resurser kan hjälpa dem att bättre navigera i denna utmanande tid.

Blir man olycklig om man inte skaffar barn?

Som människor är vi programmerade att söka lycka, och för de flesta av oss ses att skaffa barn som en naturlig väg för att uppnå detta tillstånd av lycka och tillfredsställelse med livet. Men enligt en ny verkar det motsatta vara fallet. I avancerade industrialiserade samhällen tenderar föräldrar att rapportera lägre nivåer av lycka än sina barnlösa motsvarigheter. Anledningen till detta överraskande resultat är föremål för mycket debatt och analys, med en nyligen genomförd forskningsartikel som föreslår att nyckeln ligger i nivån av samhällsstöd som ges till nya familjer (Glass et al., 2016).

Studien undersökte data från European Social Surveys and International Social Survey Program för att utvärdera sambandet mellan föräldraskap och lycka i olika länder. Resultaten avslöjar betydande variation i nivåer av lycka mellan föräldrar och icke-föräldrar i olika nationer, med den största skillnaden i USA som rapporterar den största minskningen av lycka orsakat av föräldraskap. Författarna hävdar att denna diskrepans beror på nivån på institutionellt stöd till familjer, särskilt när det gäller betald ledighet och barnomsorgssubventioner.

Forskarnas centrala hypotes är att föräldraskap i sig är stressande, men denna stress kan buffras av institutionellt stöd. Med andra ord, ju mer resurser och stöd som ges till familjer, desto mindre blir skillnaden i lycka mellan föräldrar och icke-föräldrar. Studiens författare noterar att policyn som ökar föräldrarnas lycka inte minskar lyckan för icke-föräldrar, vilket indikerar att fördelarna inte är ett nollsummespel.

Resultaten av denna forskning är betydelsefulla, eftersom de belyser orsakerna till emotionella processer på makronivå och har viktiga konsekvenser för den offentliga politiken. Regeringar kan använda denna information för att skräddarsy policyer som ger större stöd till familjer och, i sin tur, främjar högre nivåer av lycka.

Det är inte svårt att förstå varför föräldraskap är stressigt. Att uppfostra ett barn är ett enormt ansvar, som kräver oerhört mycket tid, energi och ekonomiska resurser. Föräldrar måste brottas med sömnlösa nätter, oändliga sysslor och kraven på deras barns utveckling. Trycket är ännu större i samhällen där föräldrar förväntas arbeta heltid, med lite eller inget institutionellt stöd för barnomsorg.

Varför blir man inte lyckligare av att skaffa barn?

• Barn är tidskrävande
• Barn tär på både mentala och ekonomiska resurser
• Sömnlösa nätter
• Förändringar i kärleksförhållandet
• Minskad kontroll över ditt eget liv

Data visar att stressen av föräldraskap har en betydande inverkan på lyckonivåer. Föräldrar i avancerade industrialiserade samhällen tenderar att rapportera lägre nivåer av lycka än sina barnlösa jämnåriga. Men uppgifterna visar också att denna skillnad inte är universell och varierar avsevärt mellan olika länder.

Studiens resultat tyder på att nivån på institutionellt stöd som ges till familjer är en nyckelfaktor för att bestämma föräldraskapsklyftan i lycka. Länder som tillhandahåller mer generös familjepolitik, som betald ledighet och bidrag för barnomsorg, tenderar att ha mindre skillnader i lycka mellan föräldrar och icke-föräldrar. Detta är rimligt, eftersom dessa policyer minskar stressen med föräldraskap genom att tillhandahålla ytterligare resurser och stöd.

Studiens författare noterar att politiken som ökar föräldrarnas lycka inte kommer på bekostnad av icke-föräldrar. Med andra ord minskar inte befolkningens totala lycka att ge familjer ett större stöd. Detta är ett viktigt fynd, eftersom det indikerar att regeringar kan främja högre nivåer av lycka genom att rikta politiken mot specifika grupper, såsom föräldrar, utan att offra lyckan hos andra delar av befolkningen.

Konsekvenserna av denna forskning är betydande. Regeringar kan använda denna information för att utveckla policyer som främjar högre nivåer av lycka och välbefinnande bland familjer. Till exempel kan policyer som ger betald ledighet för nyblivna föräldrar eller erbjuder överkomliga barnomsorgsalternativ bidra till att minska stressen med föräldraskap och främja högre nivåer av lycka.

Dessutom utmanar resultaten av denna forskning det traditionella antagandet att få barn är nyckeln till lycka. Även om föräldraskap kan vara en källa till glädje och tillfredsställelse, är det inte en garanti för lycka. Istället påverkas lycka av en lång rad faktorer, inklusive institutionellt stöd, sociala nätverk och personliga omständigheter.

Hur påverkas man känslomässigt av att skaffa barn?

Sammantaget tyder dessa vetenskapliga resultat på att övergången till föräldraskap är en komplex och mångfacetterad upplevelse som har en betydande inverkan på en persons känslomässiga välbefinnande. Även om den första övergången kan vara otroligt glädjefull och tillfredsställande, är det också en tid av betydande känslomässig omvälvning och beroende på vilka samhällsresurser som finns tillgängliga. Genom att förstå den känslomässiga effekten av att bli förälder kan beslutsfattare och vårdgivare utveckla insatser som stödjer nya föräldrar och främjar känslomässigt välbefinnande under denna utmanande tid.