Den mest sofistikerade storskaliga studien hittills bekräftar ännu en gång att människor med hög känslighet för avsky (äckel) tenderar att sympatisera mer med socialt konservativa partier.
Med andra ord; hur lätt man har för att känna äckel-känslor är en indikator på om man föredrar att rösta höger.
Varför röstar vi som vi gör? Det finns en långvarig debatt om de psykologiska faktorer som driver vår politiska partiskhet. Medan vissa hävdar att människors politiska ideologier formas av deras sociala identiteter och erfarenheter, menar andra att mer djupgående psykologiska mekanismer, såsom våra medfödda sätt att förhålla oss till hot och fara, kan spela en avgörande roll i hur vi röstar.
En hypotes som har vunnit genomslag de senaste åren är teorin om att människors politiska åsikter påverkas av deras instinkt att undvika potentiella patogener och sjukdomar. Enligt denna tankegång kan människor som är mer känsliga för avsky och mer observanta på potentiella hot mot deras hälsa och välbefinnande vara mer benägna att dras till socialt konservativa politiska ideologier, som ofta prioriterar traditionella värderingar och skydd av in- gruppmedlemmar.
Resultaten av tidigare forskning om kopplingen mellan en stark instinkt att undvika patogener och politisk partiskhet har dock varit något inkonsekventa. Tidigare forskning på området har också lidit av olika metodologiska begränsningar. Därför försökte författarna av en relativt ny studie (Aarøe et al., 2020) att ta itu med dessa frågor genom att genomföra den mest omfattande undersökningen av denna teori hittills. Forskarna använde flera, nationellt representativa urval från USA och Danmark, med data insamlat under både val och icke-valsammanhang. De använde också en rad validerade mått på individuella skillnader i känslighet för avsky.
Resultaten av studien var ganska slående: de visade konsekvent ett starkt och replikerbart samband mellan undvikande av patogener och socialt konservativa partipreferenser. Detta förhållande var stabilt även mellan länderna och robust över flera mått på avskykänslighet. Viktigt är att studien också undersökte de hur effekterna av undvikande av patogener och sexuella strategier bidrog till detta förhållande, vilket gav ytterligare insikter i den psykologiska grunden för politiska attityder.
Dessa fynd tyder på att människors politiska ideologier kan påverkas av deras medfödda reaktioner på potentiella hot och faror. Detta innebär att människors politiska tendenser kanske inte bara är en produkt av deras sociala identiteter och erfarenheter, utan också kan formas av mer djupgående psykologiska mekanismer.
Kopplingen mellan undvikande av patogener och politiskt partiskande kan hjälpa till att förklara några av de splittringar och tribalism som vi ser i politisk diskurs. Människor som är mer känsliga för avsky och mer observanta på potentiella hot mot deras hälsa och välbefinnande kan vara mer benägna att dras till socialt konservativa partier, som ofta prioriterar traditionella värderingar och skydd av medlemmar inom gruppen. Detta skulle kunna bidra till att förklara hur bildandet av politiska ”bubblor” skapas och hur vi kan bli så djupt förankrade i så olika politiska ideologier.
Resultat belyser också vikten av att inkludera människors underliggande psykologiska motiv och behov för att bättre förstå och potentiellt minska politisk polarisering. Genom att förstå de psykologiska faktorer som driver politiskt beteende kan vi kanske utveckla strategier för att främja mer konstruktiva och mindre splittrande politiska diskussioner.
Förhållandet mellan undvikande av patogener och politisk partiskhet är inte nödvändigtvis en enkelriktad gata. Det är möjligt att människors politiska ideologier också kan påverka deras känslighet för avsky och deras uppfattningar om potentiella hot. Till exempel kan personer som har mer socialt konservativa åsikter vara mer benägna att tolka vissa beteenden som ”äckliga” och därför också vara mer benägna att uppfatta dem som hot mot deras hälsa och välbefinnande. Denna återkopplingsslinga mellan ideologi och psykologisk respons skulle kunna bidra till att vissa politiska åsikter förankras inom oss.
Så, vad betyder allt detta? I huvudsak tyder dessa fynd på att människors politiska ideologier delvis kan formas av deras evolutionärt baserade svar på potentiella hot och faror. Detta har intressanta implikationer för vår förståelse av politiskt beteende och kan bidra till att belysa splittringar och tribalism som vi så ofta ser i politisk diskurs. Studien belyser också vikten av att inkludera människors underliggande psykologiska motiv och behov när vi försöker att bättre förstå och potentiellt minska politisk polarisering.
Referenser
Aarøe, L., Petersen, M. B., & Arceneaux, K. (2020). The behavioral immune system shapes partisan preferences in modern democracies: Disgust sensitivity predicts voting for socially conservative parties. Political Psychology, 41(6), 1073-1091.
