Effekterna av att spela tv- och datorspel på barns mentala hälsa och kognitiva förmågor är ett ämne som ständigt debatteras bland föräldrar och forskare. Å ena sidan kan datorspel och tvspel ge barn möjligheter att utveckla viktiga mentala färdigheter som problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet. Datorspel kanske också vara en källa till rolig social interaktion. Å andra sidan har överdriven användning av videospel och datorspel kopplats till en rad negativa resultat, inklusive minskad uppmärksamhet, minskad akademisk prestanda och ökad risk för psykiska hälsoproblem som depression, ångest och aggression (DeWall et al., 2011; Kooijmans, 2004; Kirsh, 1998).
Spelens effekt på barns mentala och fysiska hälsa
En av de främsta orsakerna till att det är viktigt att studera effekterna av datorspel på barns mentala hälsa är att barn och ungdomar är en särskilt sårbar grupp när det gäller de potentiella negativa effekterna av överdrivet datorspelande. Hjärnan utvecklas fortfarande under barndom och tonår, och överdriven användning av tv- och datorspel kan potentiellt störa denna process och få långsiktiga konsekvenser för deras mental hälsa. Dessutom kan datorspelande barn och ungdomar riskera att uppleva en ökad social isolering vilket potentiellt kan leda till brist på sociala färdigheter.
Ett annat viktigt skäl för att studera effekterna av videospel och datorspel på barns mentala hälsa är att tv- och datorspel är en viktig del av många barns liv. Enligt en rapport från Entertainment Software Association spelar 97% av barnen i USA tvspel, och det genomsnittliga barnet spenderar cirka 13 timmar per vecka spelandes framför datorn. Med tanke på hur vanligt förekommande datorspel är i barns liv är det viktigt att förstå de potentiella konsekvenserna av denna aktivitet.
Effekterna av tv- och datorspel på kognitiva förmågor är också ett viktigt forskningsområde. Vissa studier har föreslagit att videospel kan förbättra kognitiva färdigheter som uppmärksamhet, arbetsminne och rumsliga resonemang. Andra studier har emellertid funnit att överdrivet spelande kan leda till minskad uppmärksamhet och försämrade skolresultat. Dessutom har överdrivet spelande kopplats till minskad fysisk aktivitet och ökad risk för fetma (Carvalhal et al., 2007), vilket också kan påverka barns kognitiva förmågor negativt.
Sammanfattningsvis är det viktigt att studera effekterna av att spela tv- och datorspel på barns mentala hälsa och kognitiva förmågor eftersom överdrivet spelande kan få konsekvenser för barn och ungdomars mentala utveckling. Dessutom är spelandet en viktig del av många barns liv, och det är viktigt att förstå de potentiella konsekvenserna av denna aktivitet. Mer forskning behövs för att förstå effekterna av tv- och datorspel på barns mentala hälsa och kognitiva förmågor och för att identifiera effektiva strategier för att främja hälsosamma spelvanor bland barn.
Ny studie slår hål på myterna om datorspelens effekt på barn
En ny studie (Chaarani et al., 2022) publicerad i JAMA Network Open har adderat till den växande mängden bevis som tyder på att videospel kan vara fördelaktiga för barns kognitiva utveckling.
Studien, utförd av forskare vid University of Vermont, analyserade data från studien Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD), en longitudinell studie av hjärnans utveckling och barns hälsa i USA. Forskarna fokuserade på data från studiens baslinjebedömning, vilket resulterade i ett slutligt urval av 2 217 barn mellan 9 och 10 år. Barnen utförde två kognitiva uppgifter samtidigt som de genomgick funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI): stoppsignaluppgiften (SST) (ett test av impulskontroll) och n-back-uppgiften (som är ett test av arbetsminnet). Barnen rapporterade också hur många timmar om dagen de spenderade framför en mobil- eller datorskärm, inklusive separata frågor om deras spelvanor och hur ofta de tittade på videor (via till exempel YouTube).
Studien fann att videospelare (barn som spelade 3 eller fler timmar per dag) presterade bättre än icke-videospelare (barn som spelade 0 timmar per dag) på både stoppsignaluppgiften och n-back-uppgiften. Forskarna fann också att videospelarna visade skillnader i blodsyrenivåberoende (BOLD) aktivitet i vissa hjärnområden. Specifikt visade spelarna en förbättrad BOLD-signal i delar av precuneus under uppgiften som testade impulskontroll. Precuneus är ett område i hjärnan hänger ihop med funktioner som uppmärksamhet, minne och integration av information. På arbetsminnesuppgiften visade spelarna en svagare BOLD-signal i occipitalområdena – de visuella bearbetningsområdena i hjärnan. Detta tyder på att datorspel kan leda till bättre neural effektivitet i visuomotoriska hjärnområden. Videospelare visade också ökad aktivering i cingulate, mellersta och frontala gyri och precuneus.
Blod-syre-nivå-beroende avbildning, eller BOLD-kontrast, är en metod som används vid funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) för att observera olika områden i hjärnan eller andra organ, som visar sig vara aktiva vid varje given tidpunkt.
Dessa fynd tyder på att videospel kan associeras med snabbare reaktionsförmåga och bättre arbetsminne, men också förändringar i hjärnområden som är involverade i syn, uppmärksamhet och minnesbehandling. Viktigt är att fynden förblev signifikanta även efter statistisk kontroll för potentiella störningar (beteendeproblem och psykiatriska störningar), och efter kontroll för videotittande (t.ex. tid som spenderades på att titta på YouTube-videor), vilket tyder på att skillnaderna i hjärnaktivering var specifika för datorspel.
Även om det är viktigt att notera att denna studie inte bevisar kausalitet och ytterligare forskning behövs för att bekräfta dessa fynd, är studien en av de första som använder neuroimaging data för att utforska sambandet mellan videospel och kognitiv utveckling hos barn. Studiens stora urvalsstorlek och longitudinella design bidrar också till resultatens pålitlighet.
Det är värt att notera att inte alla videospel är skapade lika och vissa spel kan ha mer fördelaktiga effekter än andra. Till exempel kan actionfyllda spel hjälpa till att förbättra reaktionstiderna, medan pusselspel kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet. Det är också värt att notera att överdrivet videospelande kan ha negativa effekter på barns hälsa, såsom minskad fysisk aktivitet och dålig sömnkvalitet (Tazawa & Okada, 2001). Därför är det viktigt för föräldrar att övervaka sina barns skärmtid och se till att de deltar i aktiviteter både online och offline.
Barn som spelar tv-spel visar förändrad hjärnaktivitet som tyder på förbättrade kognitiva förmågor
Resultaten från JAMA Network Open-studien om sambandet mellan datorspel och kognitiv utveckling hos barn utmanar många stereotyper som länge har förknippats med videospel. Forskningen tyder på att tv-spel kan ha en positiv inverkan på barns kognitiva utveckling, och utmanar tron att tv-spel är en distraktion som har negativ inverkan på barns hjärnor.
För det första motbevisar studien uppfattningen om att videospel är ett slöseri med tid och endast tjänar till att distrahera barn från viktigare aktiviteter. Studien fann att barn som regelbundet spelade tv-spel överträffade icke-videospelare på kognitiva uppgifter och visade förändrade kortikala aktiveringsmönster i områden av hjärnan relaterade till uppmärksamhet, minne och visuell bearbetning. Dessa fynd tyder på att videospel kan ha en positiv inverkan på kognitiv utveckling, särskilt när det gäller uppmärksamhet och minne.
För det andra utmanar studien stereotypen att tv-spel bara är för pojkar. Studien omfattade ett stort urval av barn mellan 9 och 10 år, inklusive både pojkar och flickor. Resultaten tyder på att videospel kan avnjutas och ha en positiv inverkan på kognitiv utveckling för barn av båda könen, vilket utmanar uppfattningen att tv-spel främst marknadsförs mot och spelas av pojkar.
För det tredje utmanar studien stereotypen att videospel bara är förknippade med negativa effekter på hjärnan. Studien fann att videospelare visade en förbättrad BOLD-signal i delar av precuneus, ett område av hjärnan som är inblandat i funktioner som uppmärksamhet, minne och integration av information. Dessutom visade videospelare också en starkare BOLD-signal i occipitalområdena, de visuella bearbetningsområdena i hjärnan. Detta tyder på att videospel kan leda till bättre neural effektivitet i visuomotoriska områden och utmanar tron att videospel har en negativ inverkan på hjärnan.
Slutligen utmanar studien uppfattningen att spelande är skadligt. Studien fann att barn som spelade tv-spel i 3 eller fler timmar per dag presterade bättre på kognitiva uppgifter och visade skillnader i hjärnaktivitet jämfört med icke-videospelare. Detta tyder på att videospel kan vara fördelaktigt även när det spelas 3 eller fler timmar om dagen, vilket utmanar tron att överdrivet videospel är skadligt.
Sammanfattningsvis är det viktigt att studera effekterna av att spela tv-spel och datorspel på barns mentala hälsa och kognitiva förmågor eftersom datorspel en stor del av många barns liv, och det är viktigt att förstå de potentiella konsekvenserna av denna aktivitet. Mer forskning behövs för att förstå effekterna av videospel och datorspel på barns mentala hälsa och kognitiva förmågor, och för att identifiera effektiva strategier för att främja sunda spelvanor bland barn.
Referenser
Chaarani, B., Ortigara, J., Yuan, D., Loso, H., Potter, A., & Garavan, H. P. (2022). Association of video gaming with cognitive performance among children. JAMA Network Open, 5(10), e2235721-e2235721.
Carvalhal, M. M., Padez, M. C., Moreira, P. A., & Rosado, V. M. (2007). Overweight and obesity related to activities in Portuguese children, 7–9 years. The European Journal of Public Health, 17(1), 42-46.
DeWall, C. N., Anderson, C. A., & Bushman, B. J. (2011). The general aggression model: Theoretical extensions to violence. Psychology of Violence, 1(3), 245.
Kirsh, S. J. (1998). Seeing the world through Mortal Kombat-colored glasses: Violent video games and the development of a short-term hostile attribution bias. Childhood, 5(2), 177-184.
Kooijmans, T. A. (2004). Effects of video games on aggressive thoughts and behaviors during development. Rochester Institute of Technology.
Tazawa, Y., & Okada, K. (2001). Physical signs associated with excessive television‐game playing and sleep deprivation. Pediatrics International, 43(6), 647-650.
