Ordspråket säger att ”Pengar kan inte köpa lycka”, men när det kommer till förhållandet mellan barndomens familjsinkomst och en individs utfall i vuxenlivet är debatten långt ifrån svart och vit. Vissa hävdar att en persons ekonomiska förhållanden under uppväxtåren kan ha en djupgående inverkan på deras mentala hälsa och kriminalitet, medan andra tror att individuella handlingar och personliga val i slutändan är mer avgörande för ens väg i livet.
Å ena sidan är det svårt att förneka de praktiska fördelarna som följer med att växa upp i ett ekonomiskt stabilt hem. Barn som har tillgång till resurser som näringsrik mat, utbildning av hög kvalitet och medicinsk vård är mer benägna att vara fysiskt och mentalt friska och ha den grund de behöver för att lyckas i skolan och därefter. Detta är inte att säga att rikedom garanterar lycka eller framgång, men det kan säkert ge en buffert mot några av de utmaningar och stressfaktorer som livet bjuder på.
Å andra sidan är det viktigt att inse att inte alla har samma möjligheter eller fördelar i livet. Vissa människor föds in i familjer med få resurser och måste kämpa för att klara sig under svåra omständigheter. Dessa individer kan tvingas göra svåra val och uppoffringar som deras rikare motparter aldrig behöver överväga. Det kan påverka deras mentala hälsa och generella välbefinnande, och kan göra det svårare för dem att fullfölja sina mål och ambitioner.
I flera år har forskning föreslagit att socioekonomiska faktorer under ett barns uppväxt spelar en betydande roll för vilka utfall som väntar senare vuxenlivet. Låg familjeinkomst under barndomen har kopplats till en högre risk för psykiatriska störningar, missbruk och till och med våldsbrott. Men, en relativt ny studie från Finland utmanar denna uppfattning och antyder att sambandet mellan socioekonomiska faktorer under ett barns uppväxt och senare problematiska utfall i vuxenlivet kanske inte är så tydligt som man tidigare trott.
Studien (Sariaslan et al., 2021), publicerad i International Journal of Epidemiology, följde en rikstäckande kohort av 650 680 individer (varav 426 886 var syskon) födda i Finland mellan 1986 och 1996. Forskarna var intresserade av att ompröva sambandet mellan familjeinkomst och senare negativa utfall i vuxenlivet genom att kontrollera potentiellt konfunderande variabler som delas mellan syskon. Deltagarna följdes upp från sin 15-årsdag tills de antingen migrerade, dog, eller nådde slutet av studieperioden. Resultaten inkluderade en diagnos av en allvarlig psykisk sjukdom (som schizofreni eller bipolär sjukdom), depression och ångest, missbruk av droger (t.ex. läkemedelsförskrivning, sjukhusvistelse eller dödsfall på grund av missbruksstörning) och arresteringar av våldsbrott.
Resultaten av studien var överraskande. Forskarna fann att för varje ökning av familjens inkomster på 13 0000 Kr vid 15 års ålder minskade riskerna för de negativa utfallen med mellan 9 % (för allvarlig psykisk sjukdom) och 23 % (för arresteringar av våldsbrott). Men när forskarna använde stratifierade Cox-regressionsmodeller för att ta hänsyn till potentiellt konfunderande variabler som delas mellan syskon blev dessa associationer kraftigt försvagade. Med andra ord försvann sambandet mellan familjens socioekonomiska status och negativa utfall senare i vuxenlivet. Känslighetsanalyser bekräftade dessa fynd.
Så, vad betyder denna studie? Det tyder på att insatser som syftar till att förbättra familjens inkomster i barndomen kanske inte är effektiva för att minska risken för psykiatriska störningar, missbruk av droger eller våldsbrott. Medan tidigare forskning har föreslagit att låg familjeinkomst under barndomen är associerad med en ökad risk för dessa negativa utfall, tyder denna studie på att sambandet inte är ett kausalt orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som spelar in, som bidrar till den ökade risken för negativa utfall bland individer från låginkomstfamiljer.
Naturligtvis är detta bara en studie, och mer forskning behövs för att fullt ut förstå sambandet mellan familjeinkomst och negativa livs-resultat. Men dessa fynd är verkligen värda att överväga eftersom beslutsfattare och folkhälsotjänstemän överväger insatser för att minska risken för psykiatriska störningar, missbruk av droger och våldsbrott.
Det är också viktigt att notera att personlig handlingsfrihet och beslutsamhet kan vara kraftfulla faktorer som hjälper individer att övervinna motgångar och nå framgång. Det finns otaliga exempel på människor som har höjt sig över svåra omständigheter och uppnått stora saker, trots att de vuxit upp i fattigdom. Dessa individer kan tillskriva sin framgång hårt arbete, uthållighet och stöd från andra. De kan se sina kamper som möjligheter att lära sig och växa, och använda dem som motivation för att uppnå sina drömmar.
Så, vad är slutsatsen? Är barndomens familjeinkomst den avgörande faktorn för att bestämma en individs framtida öde? Svaret är inte så enkelt. Även om det är sant att växa upp i ett ekonomiskt stabilt hem kan ge ett antal fördelar, är det också sant att personlig handlingsfrihet och beslutsamhet kan vara lika viktigt för att bestämma en individs väg i livet. Det är viktigt att inse att både naturen och miljön spelar en roll för att forma vilka vi är och vad vi uppnår, och att ingens resa är förutbestämd.
Referenser
