Intelligens har varit föremål för fascination i århundraden. Under den tiden har en rad olika metoder utvecklats för att försöka mäta intelligens på olika sätt. Många metoder har kommit och gått och forskare är ännu inte helt eniga om vilken metod som är bäst för att mäta en individs intelligens, eller ens vad intelligens faktiskt är. Ett populärt sätt att mäta intelligens är genom Intelligence Quotient (IQ), som är en poäng som härrör från standardiserade tester utformade för att bedöma kognitiva förmågor, inklusive problemlösning, kritiskt tänkande och abstrakt resonemang.
Vad räknas som hög IQ?
IQ-poäng är vanligtvis fördelade enligt en klockformad kurva, känd som normalfördelningen. Denna fördelning kännetecknas av ett symmetriskt mönster, med majoriteten av individer som faller inom mittintervallet av poäng och progressivt färre individer i de högre och lägre ändarna av fördelningen.
Den genomsnittliga IQ-poängen är satt till 100 och standardavvikelsen är satt till 15 poäng. Det betyder att cirka 68 % av individer får poäng inom en standardavvikelse från medelvärdet, eller mellan 85 och 115. På samma sätt får cirka 95 % av individerna poäng inom två standardavvikelser från medelvärdet, eller mellan 70 och 130.
För att bryta ner det ytterligare delas fördelningen av IQ-poäng ofta in i olika kategorier baserat på standardavvikelser från medelvärdet. Här är några vanliga kategorier och den ungefärliga andelen av befolkningen som faller inom dem:
- Extremt lågt: Under 70 (ungefär 2,1 % av befolkningen)
- Borderline: 70-79 (ungefär 6,7 % av befolkningen)
- Lågt medel: 80-89 (ungefär 16,1 % av befolkningen)
- Medel: 90-109 (ungefär 50 % av befolkningen)
- Högt genomsnitt: 110-119 (ungefär 16,1 % av befolkningen)
- Mycket hög: 120-129 (ungefär 6,7 % av befolkningen)
- Extremt hög: Över 130 (ungefär 2,1 % av befolkningen)
Intellektuell funktionsnedsättning IQ
Intellektuell funktionsnedsättning är ett tillstånd som kännetecknas av begränsningar i intellektuell funktion och adaptivt beteende som visar sig under en individs utvecklingsperiod (före 18 års ålder). Intellektuell funktion hänvisar till en individs förmåga att resonera, lösa problem, lära sig nya färdigheter och förstå komplexa idéer. Adaptivt beteende avser en individs förmåga att fungera självständigt i det dagliga livet och att engagera sig i aktiviteter som är nödvändiga för personligt och socialt ansvar – så som jobb, hobbys och relationer med andra människor.
Det finns olika kriterier som används för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning, men oftast definieras den som att den har en IQ-poäng under 70 eller 75, tillsammans med betydande svårigheter med adaptivt beteende. Därtill kan intellektuell funktionsnedsättning variera från lindrig till grav, och svårighetsgraden bestäms utifrån nivån av stöd en individ behöver för att fungera i det dagliga livet. Individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan kunna fungera självständigt inom vissa områden men kan behöva hjälp inom andra, såsom att hantera ekonomi eller navigera i komplexa sociala situationer. Individer med grav intellektuell funktionsnedsättning kan behöva konstant stöd och hjälp inom alla områden i det dagliga livet.
Vad räknas som låg IQ?
- Grav intellektuell funktionsnedsättning (IQ 0-20)
- Svår intellektuell funktionsnedsättning (IQ 21-35)
- Måttlig intellektuell funktionsnedsättning (IQ 36-50)
- Lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IQ 51-70)
Det är viktigt att notera att enbart IQ-poäng inte är tillräckligt för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning, och att många andra faktorer beaktas under bedömningsprocessen. Det är också viktigt att notera att dessa kategorier är något godtyckliga och att IQ-poäng inte används som det enda måttet på en individs förmågor eller potential. Andra faktorer, såsom personlighetsdrag, emotionell intelligens och motivation, kan också spela en betydande roll för en individs framgång inom olika områden.
Intellektuell funktionsnedsättning kan orsakas av en mängd olika faktorer, inklusive genetiska tillstånd, prenatal exponering för toxiner, hjärnskador under utveckling eller spädbarnsålder, och miljöfaktorer som fattigdom och försummelse. Intellektuell funktionsnedsättning är ett livslångt tillstånd, men med lämpligt stöd och insatser kan individer med intellektuella funktionsnedsättningar leva tillfredsställande och meningsfulla liv.
Det är viktigt att närma sig individer med intellektuell funktionsnedsättning med empati och respekt, och att inse att de har unika styrkor och förmågor. Det finns många insatser och stödtjänster tillgängliga för att hjälpa individer med intellektuell funktionsnedsättning att nå sin fulla potential och leva tillfredsställande liv, inklusive utbildningsprogram, yrkesutbildning och hjälpmedel. Ett exempel är Riksförbundet FUB som arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska kunna leva ett gott liv. De är ungefär 25 000 medlemmar i 152 lokalföreningar och 20 länsförbund runt om i landet.
Tecken på hög IQ
Så varför spelar en hög IQ roll i olika situationer? Det finns flera skäl, och vi kommer att utforska några av dem i följande stycken.
För det första är en hög IQ ofta förknippad med akademisk och professionell framgång (Schmidt & Hunter, 1998; Watkins et al., 2007; Kashani et al., 2012). Många studier har visat att individer med höga IQ-poäng tenderar att prestera bättre akademiskt och är mer benägna att få avancerade examina (Kaufman, 2009). Detta är inte förvånande, med tanke på att många akademiska program och yrkesområden kräver starka kognitiva förmågor, som problemlösning och kritiskt tänkande, för att briljera.
Dessutom tenderar individer med höga IQ-poäng att ha högre inkomster och större arbetstillfredsställelse (Strenze, 2007). Det beror dels på att de ofta får högbetalda och intellektuellt stimulerande jobb, men beror på att de är bättre rustade att navigera i komplexa arbetssituationer och lösa svåra problem.
Trots att det är ett kontroversiellt antagande (Kim, 2005) kan en hög IQ vara förknippad med kreativitet och innovation (Anglim et al., 2022). Detta kan bero på att individer med höga IQ-poäng tenderar att ha exceptionella problemlösnings- och kritiskt tänkande, vilket är avgörande för att generera och implementera nya idéer.
Till exempel har många framgångsrika uppfinnare, entreprenörer och artister visat sig ha höga IQ-poäng (Kaufman, 2009; Blume, 2018). Detta är inte att säga att en hög IQ är en garanti för framgång inom dessa områden, men det tyder på att individer med hög IQ är mer benägna att besitta de kognitiva förmågor som krävs för att utmärka sig inom en rad oråden som kräver innovativ problemlösning.
För det tredje är en hög IQ ofta förknippad med goda hälsoresultat (Gottfredson & Deary, 2004; Wraw et al., 2015). Detta kan bero på att individer med höga IQ-poäng tenderar att ha större kunskap om hälsorelaterade frågor och är bättre rustade att fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och sina livsvanor (Savelyev & Tan, 2019; Batty et al., 2007). Dessutom kan individer med höga IQ-poäng vara bättre kapabla att navigera i komplexa hälso- och sjukvårdssystem och förstå medicinsk terminologi, vilket gör dem mer benägna att få lämplig medicinsk vård i rätt tid.
Slutligen är en hög IQ ofta förknippad med social och emotionell intelligens. Även om dessa typer av intelligens skiljer sig från kognitiv intelligens, är de ändå viktiga för framgång i sociala och interpersonella situationer.
Individer med höga IQ-poäng tenderar att vara bättre på att förstå och hantera sina egna känslor, samt att förstå och empati med andras känslor. Detta kan vara en värdefull tillgång i en mängd olika sociala och professionella sammanhang, från ledarpositioner till mellanmänskliga relationer (Van der Linden et al., 2017; Foti & Hauenstein, 2007).
Sammanfattningsvis är en hög IQ förknippad med en rad positiva resultat, inklusive akademisk och professionell framgång, kreativitet och innovation, goda hälsoresultat och social och emotionell intelligens. Det är dock viktigt att notera att en hög IQ inte är en garanti för framgång inom något av dessa områden, och det finns många andra faktorer som kan påverka en individs framgång.
Dessutom, även om IQ-tester är ett användbart verktyg för att mäta kognitiva förmågor, är de inte perfekta och har sina begränsningar. Till exempel kan IQ-tester vara kulturellt partiska eller kanske inte exakt mäta vissa typer av intelligens, såsom emotionell intelligens. Därför är det viktigt att närma sig begreppet IQ med en viss försiktighet och inse att det bara är en pusselbit när det gäller att bedöma en individs förmågor och potential.
Referenser
Anglim, J., Dunlop, P. D., Wee, S., Horwood, S., Wood, J. K., & Marty, A. (2022). Personality and intelligence: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 148(5-6), 301.
Batty, G. D., Deary, I. J., Schoon, I., & Gale, C. R. (2007). Childhood mental ability in relation to food intake and physical activity in adulthood: the 1970 British Cohort Study. Pediatrics, 119(1), e38-e45.
Blume, B. D. (2018). Differentiating the effects of entrepreneurs’ intelligence and educational attainment on venture outcomes. International Journal of Entrepreneurial Behavior & Research, 25(3), 518-537.
Foti, R. J., & Hauenstein, N. (2007). Pattern and variable approaches in leadership emergence and effectiveness. Journal of Applied Psychology, 92(2), 347.
Gottfredson, L. S., & Deary, I. J. (2004). Intelligence predicts health and longevity, but why?. Current Directions in Psychological Science, 13(1), 1-4.
Kashani, F. L., Azimi, A. L., & Vaziri, S. (2012). Relationship between emotional intelligence and educational achievement. Procedia-Social and behavioral sciences, 69, 1270-1275.
Kaufman, A. S. (2009). IQ testing 101. Springer Publishing Company.
Kim, K. H. (2005). Can only intelligent people be creative? A meta-analysis. Journal of Secondary Gifted Education, 16(2-3), 57-66.
Savelyev, P. A., & Tan, K. T. (2019). Socioemotional skills, education, and health-related outcomes of high-ability individuals. American Journal of Health Economics, 5(2), 250-280.
Schmidt, F. L., & Hunter, J. E. (1998). The validity and utility of selection methods in personnel psychology: Practical and theoretical implications of 85 years of research findings. Psychological bulletin, 124(2), 262.
Strenze, T. (2007). Intelligence and socioeconomic success: A meta-analytic review of longitudinal research. Intelligence, 35(5), 401-426.
Van der Linden, D., Pekaar, K. A., Bakker, A. B., Schermer, J. A., Vernon, P. A., Dunkel, C. S., & Petrides, K. V. (2017). Overlap between the general factor of personality and emotional intelligence: A meta-analysis. Psychological bulletin, 143(1), 36.
Watkins, M. W., Lei, P. W., & Canivez, G. L. (2007). Psychometric intelligence and achievement: A cross-lagged panel analysis. Intelligence, 35(1), 59-68.
Wraw, C., Deary, I. J., Gale, C. R., & Der, G. (2015). Intelligence in youth and health at age 50. Intelligence, 53, 23-32.
