Hur påverkar könsstereotyper barns fysiska prestationsförmåga?

Tidigt utsätts barn för budskap om kön och de roller som varje kön förväntas spela. Tyvärr är många av dessa meddelanden baserade på stereotyper som kan vara skadliga för både pojkar och flickor. En nyligen publicerad studie publicerad i Psychology of Sport and Exercise har undersökt hur explicita och implicita könsstereotyper kan påverka barns fysiska prestationsförmåga och ångestnivåer.

Forskarna bakom denna studie var intresserade av att undersöka effekterna av könsstereotyper på barns stående längdhopp, en aktivitet som kräver fysisk ansträngning och ibland används för att mäta ett barns fysiska inom skolidrott. Därtill ville forskarna även undersöka effekterna av samma stereotyper på barns upplevelse av ångest.

För att genomföra studien rekryterade forskarna 204 barn med en medelålder på 11 år. Barnen tilldelades slumpmässigt in i av fyra experimentella grupper: explicit/implicit, explicit, implicit eller kontroll. Deltagarna testades på sin stående längdhoppsförmåga fyra gånger under baslinjefasen och sedan fyra gånger under experimentfasen.

Hur påverkas barn av könsstereotyper?

Under experimentfasen exponerades barnen i de explicita/implicita och implicita grupperna för negativa könsstereotyper, medan barnen i den explicita gruppen endast exponerades för negativa könsstereotyper under de två senaste försöken. Kontrollgruppen fick ingen stereotyp manipulation.

Flickorna i gruppen som exponerades för explicita könsstereotyper hade de en strukturerad uppvärmning och genomförde sedan 4 uppvärmningshopp framför en kvinnlig forskare. Innan de gjorde vart och ett av sina fyra sista hopp fick de höra, ”Syftet med denna studie är att jämföra pojkars och flickors prestationer under ett stående längdhopp. Tidigare studier har visat att flickor har mindre styrka och är svagare än pojkar och följaktligen presterar sämre än pojkar på den här typen av uppgifter, och vi försöker förstå varför.”

Flickorna i gruppen som exponerades för implicita könsstereotyper hade samma uppvärmning och 8 hopp, förutom att de fyra sista observerades av en manlig forskare. I de explicita och implicita förhållandena exponerades deltagarna för både uttalandet och den manliga observatören. Slutligen genomförde kontrolltillståndet 8 hopp i rad med en kvinnlig forskare som observerade.

Påverkas barn av könsstereotyper på skolidrotten?

Resultaten av studien visade att de explicita/implicita och implicita gruppernas fysiska prestation när det kom till stående längdhopp påverkades negativt av stereotyp manipulation under alla försöken, medan den explicita gruppen endast påverkades negativt under de två senaste försöken. Detta tyder på att explicita könsstereotyper kan ha en fördröjd effekt på barns fysiska prestationsförmåga.

Men när det kom till ångestnivåer upplevde alla grupper som exponerades för könsstereotyper en ökning av tillståndsångest. Faktum är att kombinationen av explicita och implicita induktioner ledde till ett större negativt inflytande på upplevelsen av ångest än båda typerna av induktion ensam.

Studiens resultat belyser den skadliga effekten av könsstereotyper på barns fysiska och psykiska välbefinnande. När barn utsätts för negativa stereotyper om sitt kön kan det påverka deras självförtroende och självkänsla, vilket sedan kan påverka deras prestation i fysiska aktiviteter som det stående längdhoppet.

Könsstereotyper påverkar skolbarn på andra sätt också

Det är viktigt att notera att den negativa effekten av könsstereotyper inte är begränsad till fysiska aktiviteter. Stereotyper kan också påverka akademisk prestation, karriärsträvanden och mental hälsa. När tjejer får höra att de inte är lika bra på matte som till exempel killar kan det påverka deras självförtroende och leda till lägre betyg i mattelektionerna (Spencer et al., 1999).

På samma sätt, när pojkar får höra att de ska vara tuffa och inte visa sina känslor, kan det leda till psykiska problem som depression och ångest. Genom att utmana könsstereotyper och främja positiva budskap om kön kan vi hjälpa barn att utveckla en sund självkänsla och nå sin fulla potential.

Ett sätt att utmana könsstereotyper är att ge barn positiva förebilder som bryter formen. Till exempel kan flickor som ser kvinnliga idrottare tävla i traditionellt mansdominerade sporter inspireras att utöva sina egna idrottsintressen, även om dessa intressen inte ses som ”kvinnliga”.

Likaså kan pojkar som ser män uttrycka sina känslor och vara sårbara lära sig att det är okej att ha känslor och be om hjälp när de behöver det. Genom att ge barn en mångfald av förebilder kan vi hjälpa dem att se att det finns många sätt att vara pojke eller flicka, och att de kan välja sin egen väg i livet.

Ett annat sätt att utmana könsstereotyper är att ge barn möjligheter att prova olika aktiviteter och utforska deras intressen tidigt. Pojkar kan uppmuntras att prova på dans eller teater om de är intresserade, medan flickor kan uppmuntras att prova på fotbollslaget om det är vad de vill göra.

Genom att ge barn friheten att utforska sina intressen kan vi hjälpa dem att utveckla en stark självkänsla och en sund kroppsuppfattning. När barn får utöva sina intressen utan begränsningarna av könsstereotyper kan de utveckla ett positivt förhållande till fysisk aktivitet och få förtroende för sina förmågor. Detta kan ha positiva långsiktiga effekter på deras fysiska och psykiska hälsa.

Sammanfattningsvis belyser studien som diskuteras i denna artikel den negativa inverkan av könsstereotyper på barns fysiska prestationsförmåga och ångestnivåer. Genom att utmana könsstereotyper och ge barn positiva förebilder och möjligheter att utforska sina intressen kan vi hjälpa dem att utveckla en sund självkänsla och nå sin fulla potential. Det är viktigt för föräldrar, pedagoger och samhället som helhet att erkänna den skada som könsstereotyper kan orsaka och vidta åtgärder för att främja en mer inkluderande och stärkande kultur för alla barn.

Referenser