IQ-social-tolerans
Foto: PSYLOGIA

Tvärtemot vad många tror är personer med högre utbildningsnivå och IQ inte mer toleranta

Trots att samhället blir mer mångfaldigt och sammankopplat, fortsätter social intolerans och fördomar att vara ett problem som påverkar individer och samhället i stort. Tidigare forskning har föreslagit att låg utbildning, låga kognitiva förmågor och vissa kognitiva stilar kan bidra till dessa problematiska attityder. Men denna forskning har varit begränsad i både omfattning och urvalsstorlek. En nyligen publicerad studie publicerad i tidskriften Intelligence har kastat nytt ljus över de komplexa sambanden mellan utbildning, kognitiva förmågor, kognitiva stilar och social intolerans.

Social intolerans disponerar människor att anta fördomar, negativa antaganden eller omedvetna negativa attityder mot individer med annorlunda politisk, religiös, sexuell eller etnisk bakgrund. Fördomar är i sin tur förknippade med tendenser att diskriminera.

Studien, utförd av forskare från Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet i Finland, använde data från Young Finns Study, en longitudinell befolkningsbaserad studie som har följt en kohort av finska individer sedan 1980. Studiedeltagarna genomförde bedömningar av kognitiva förmågor, kognitiva stilar och social intolerans vid flera tidpunkter under en 15-årig uppföljningsperiod, vilket gör det möjligt för forskarna att undersöka sambanden mellan dessa faktorer över tid.

Är människor med högre utbilding och IQ mer socialt toleranta?

Studien fann att varken icke-rationellt tänkande, polygenetisk kognitiv potential, kognitiv prestation eller socioekonomiska faktorer var relaterade till social intolerans. Detta tyder på att utbildning och kognitiva förmågor kanske inte är avgörande faktorer för utvecklingen av social intolerans, i motsats till tidigare forskning.

Studien fann dock att vissa kognitiva stilar konsekvent var relaterade till högre nivåer av social intolerans. Specifikt låg kognitiv flexibilitet var en bra prediktor för social intolerans. Detta tyder på att individer som är stela i sitt tänkande, ihärdiga i sina övertygelser och ovilliga att anpassa sig kan vara mer benägna att ha intoleranta attityder mot andra.

Kognitiv flexibilitet kan definieras som en färdighet som gör det lättare att byta perspektiv och anpassa beteenden för att klara av en ny miljö.

Dessa fynd har viktiga konsekvenser för utvecklingen av samhällsinsatser som syftar till att minska social intolerans och fördomar. Istället för att enbart fokusera på utbildning och kognitiva förmågor bör interventioner också överväga att rikta in sig på kognitiva stilar som kan bidra till dessa attityder. Genom att främja kognitiv flexibilitet, öppenhet och anpassningsförmåga kan det vara möjligt att minska förekomsten av social intolerans i samhället.

Det är viktigt att notera att studien har flera begränsningar. Till exempel genomfördes studien i ett specifikt kulturellt sammanhang och kanske inte kan generaliseras till andra populationer. Dessutom undersökte studien inte andra faktorer som kan bidra till social intolerans, såsom politisk ideologi eller gruppidentitet.

Kognitiva stilar är viktigare än utbildning för att minska fördommar i samhället

Trots dessa begränsningar ger studien nya insikter i de komplexa sambanden mellan utbildning, kognitiva förmågor, kognitiva stilar och social intolerans. Studien belyser vikten av att ta hänsyn till flera faktorer när man utvecklar insatser som syftar till att minska social intolerans och fördomar, och antyder att kognitiva stilar kan spela en mer betydande roll i utvecklingen av dessa attityder än vad man tidigare trott.

Studien understryker också betydelsen av longitudinell forskning för att förstå komplexa fenomen som social intolerans. Genom att följa individer över tid kan forskare få en bättre förståelse för hur olika faktorer samverkar och påverkar utvecklingen av attityder och beteenden. Longitudinella studier som Ungfinnsstudien ger en rik källa till data som kan användas för att ta itu med viktiga frågor och frågor som samhället står inför.

Sammanfattningsvis; social intolerans och fördomar fortsätter att vara ett betydande problem i samhället, och att ta itu med dessa attityder kräver ett mångfacetterat tillvägagångssätt. Resultaten av denna studie tyder på att även om utbildning och kognitiva förmågor kanske inte är de viktigaste faktorerna i utvecklingen av social intolerans, kan vissa kognitiva stilar spela en mer betydande roll. Genom att inrikta sig på kognitiv flexibilitet, öppenhet och anpassningsförmåga kan interventioner minska förekomsten av social intolerans och främja ett mer inkluderande och mångfaldigt samhälle som vi alla kan trivas i.

Referenser

Saarinen, A., Keltikangas‐Järvinen, L., Dobewall, H., Cloninger, C. R., Ahola‐Olli, A., Lehtimäki, T., … & Ravaja, N. (2022). Does social intolerance vary according to cognitive styles, genetic cognitive capacity, or education?. Brain and Behavior, 12(9), e2704.

Psy(che)•logía [läran om själen]

På PSYLOGIA försöker vi värna om Upplysningstidens värderingar. Vi är övertygade om att rationellt tänkande, en strävan mot jämlikhet och individuell frihet, och en tro på den vetenskapliga metoden, är hörnstenar som gör ett samhälle och dess individer mer förstående, lyckliga och framgångsrika.

Framförallt anser vi att kunskap om våra tankar, känslor och beteenden ska vara tillgängligt för alla som är nyfikna nog att söka den. Därför är vår mission att erbjuda ett öppet och lättillgängligt sätt för individer och organisationer att hålla sig uppdaterade om den senaste psykologiska- och neurovetenskapliga forskningen. Vi publicerar artiklar som enkelt och smidigt sammanfattar de senaste forskningsresultaten från världens främsta vetenskapliga tidskrifter.

Följ oss gärna på sociala medier och kontakta oss gärna på kontakt@psylogia.se.