Hur vet jag om mitt barn lider av ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. ADHD diagnostiseras vanligtvis i barndomen, även om det också kan diagnostiseras i vuxen ålder. Personer med ADHD kämpar med fokus och uppmärksamhet. De har svårt att slutföra uppgifter, blir lätt distraherade och har svårt att reglera sitt beteende. Symtomen på ADHD kan ha en betydande inverkan på en persons dagliga liv, inklusive deras akademiska- och arbetsprestationer, deras relationer och deras övergripande livskvalitet. Även om det inte finns något botemedel mot ADHD, finns det olika behandlingar tillgängliga, inklusive medicinering, terapi och livsstilsförändringar, som kan hjälpa individer med ADHD att hantera sina symtom och förbättra sin funktion.

Hur vet jag om jag har ADHD?

Det är vanligt att människor självdiagnoserar sig själv eller sina barn med ADHD baserat på magkänsla eller sporadiska ADHD symptom som de läst om på nätet eller hört om från vänner. Sanningen är att endast ett team av psykologer och läkare med lång utbildning kan ge en person diagnosen ADHD. Att utreda huruvida en individ lider av ADHD eller inte är en svår process. Framför allt när det gäller barn, eftersom de ofta har svårt att beskriva sina symptom. Om du misstänker att du eller ditt barn lider av ADHD är det viktigt att ta en kontakt med sjukvården för att kunna genomföra en neuropsykiatrisk utredning. Nedan följer en checklista med symptom på ADHD enligt de två diagnosmanualerna DSM-5 och ICD-10 som kan hjälpa dig att avgöra om dina misstankar är på rätt väg.

ADHD symtom checklista	DSM5*	ICD-10
Ouppmärksamhet	5 av:*	3 av:
Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, arbetslivet eller andra aktiviteter	✓
Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar	✓
Verkar sällan lyssna på direkt tilltal	✓
Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter	✓	✓
Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter	✓
Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet	✓	✓
Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter	✓
Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli	✓	✓
Är ofta glömsk i det dagliga livet	✓
Aktiviteter är ofta överdrivet kortvariga		✓
Överdrivet frekventa byten mellan aktiviteter		✓
*DSM: fem eller fler symtom krävs när individen är 17 år och äldre

 

Impulsivitet och hyperaktivitet	6 av:*	4 av:**
1. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.	✓	✓
2. Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund.	✓	✓
3. Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt. Hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet.	✓	✓
4. Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.	✓	✓
5. Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv”.	✓	✓
6. Överdrivet fokus på bisysslor		✓
7. Överdriven aktivitet under stillasittande uppgifter		✓
8. Pratar ofta överdrivet mycket.	✓
9. Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig.	✓	✓
10. Har ofta svårt att vänta på sin tur.	✓	✓
11. Avbryter eller inkräktar ofta på andra	✓	✓
*DSM-5: fem eller fler symtom krävs när individen är 17 år och äldre   **ICD-10: minst tre symtom från: 1, 2, 3, 4, 7; minst 1 symptom från: 9, 10, 11; och minst tre symtom från: 1, 2, 4, 5, 6.

 

Diagnoskriterier för Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD)	4 av:	5 av:
Symtom på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet har funnits i minst sex månader och i en grad som inte stämmer överens med utvecklingsnivån.	✓	✓
Symtom på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet förekommer i två eller flera miljöer (t.ex. hemma, i skolan eller på jobbet).	✓	✓
Flera symtom var närvarande: före 12 års ålder (DSM-5); före 7 års ålder (ICD-10).	✓	✓
Tydliga bevis för att symtom negativt påverkar funktion eller utveckling (t.ex. socialt, yrkesmässigt eller akademiskt).	✓
Direkt observation av symtom som inte kommer från en förälder eller lärare, och i en miljö utanför hemmet eller skolan (t.ex. en klinik eller laboratorium).		✓
Betydande funktionsnedsättning enligt psykometriska uppmärksamhetstester.		✓

Sofia, en flicka med ADHD

För att ge en mer levande bild av vad det kan innebära att leva med ADHD följer här en historia om Sofia som kämpar med klassiska symptom av ADHD:

Sofia vaknade av att hennes väckarklocka skrällde, hennes hjärta bultade och i hennes sinne rusade redan en miljon tankar. Hon hoppade ur sängen och började klä på sig sina kläder, men kämpade för att hålla fokus på uppgiften. Hennes Mamma var tvungen att komma in i hennes rum och ”styra” hennes uppmärksamhet tillbaka till sina kläder flera gånger. Sofia visste att hon hade en hel dag i skolan framför sig, men hennes sinne rasade redan av tankar om allt annat hon skulle göra.

När hon gick till köket för att äta frukost fann Sofia att hon ständigt blev distraherad av ljuden och sakerna runt henne. Fåglarna utanför kvittrade, solen sken starkt genom fönstret och hennes lillebror höll på att kladda med sina flingor. Hennes mamma ropade på henne att skynda på, men Sofia kunde bara inte fokusera på någonting.

Efter att ha äntligen satt sig ner för frukost kände Sofia hur det pirrade i kroppen. Otåligt vickade hon med foten under bordet. Hon försökte lyssna på sin mammas instruktioner inför dagen, men hennes sinne vandrade hela tiden i väg till andra saker. Hon visste att hon måste skynda sig om hon skulle hinna med bussen i tid.

Efter frukost kunde Sofia inte hitta sina skor eller sin ryggsäck. Hennes mamma blev alltmer frustrerad på henne, men Sofia kunde bara inte få ihop det.

När Sofia klev på skolbussen kämpade hon med att sitta kvar i sin plats och hålla händerna för sig själv. Hon vickade hela tiden med fötterna, pillade med sitt hår och pratade med de andra barnen runt omkring henne. Ljudet från bussen var överväldigande, och hon gled in och ut ur samtalen runt henne. Hon ville ivrigt komma fram till skolan, men fruktade också den långa dagen som låg framför henne.

När hon väl kom till skolan hade Sofia svårt att hålla fokus under lektionen. Hon fann sig ständigt dagdrömma, klottra på sin anteckningsbok och greja med sina pennor. Hon försökte uppmärksamma lektionerna, men tankarna vandrade hela tiden i väg till andra saker. Hon visste att hon hade ett matteprov senare samma dag, men hon kunde inte komma ihåg formlerna hon behövde för att lösa en uppgift. Frustrationen växte inom henne, vilket gjorde det ännu svårare att sitta kvar på stolen. Hennes lärare märkte hennes bristande fokus och bad henne att vara uppmärksam, men Sofia kunde helt enkelt inte ta sig ur dagdrömmarna och frustrationen.

På rasten sprang Sofia runt och lekte med sina vänner. Hon kunde inte stanna på ett och samma ställe på rastgården för länge. Hon avbröt hela tiden sina kompisars samtal och hoppade från en aktivitet till en annan. Hon försökte vara med och hoppa hopprep, men hade svårt att koordinera sina rörelser och hänga med i rytmen. Hennes vänner blev frustrerade på henne och gick så småningom vidare till en annan aktivitet, vilket gjorde att Sofia kände sig lämnad och ensam.

Allt eftersom dagen gick fick Sofia svårare och svårare att fokusera. Hon kämpade för att slutföra sina uppgifter och hålla fokus på det hon var instruerad att göra. Hon glömde att lämna in sina läxor, tappade sina anteckningar och tappade koll på tiden. Hon visste att hon skulle stanna kvar efter skolan för att få läxhjälp, men hon ville så väldigt gärna göra något annat i stället. När skoldagen var över kände sig Sofia utmattad och överväldigad.

När hon tog sig hem kunde Sofia inte låta bli att känna sig frustrerad över sig själv. Hon visste att hon hade svårt att fokusera, men hon visste inte varför. Hon önskade att hon kunde vara som de andra barnen i hennes klass som verkade ta sig igenom dagen med lätthet. Hon visste att morgondagen skulle bli ännu en lång dag, men hon försökte skjuta dessa tankar åt sidan och fokusera på annat.

ADHD kvinna symptom

Sofias berättelse visar på flera symtom som motsvarar DSM-5-kriterierna för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). Även om symptomen för ADHD kan ta sig olika uttryck bland kvinnor och män, unga och gamla, är symptomkriterierna för ADHD de samma i både DSM-5 och ICD-10 (diagnostiska manualer som används av läkare och psykologer). Med andra ord finns det ingen ADHD symtom checklista för kvinnor, eftersom diagnosmanualerna inte gör någon skillnad på ADHD hos kvinnor och ADHD hos män. Den enda distinktionen diagnosmanualerna gör är mellan unga och vuxna. DSM-5 kräver att fler symptomkriterier uppfylls av äldre personer för att få diagnosen. Detta är för att vuxna människor ofta lärt sig hantera sina symptom på olika vis, vilket inte gör dem lika påtagliga. Till exempel är symptomen på rastlöshet och överaktivitet är vanligtvis inte lika påtagliga i vuxna fall. Vuxna med ADHD har högre än genomsnittliga nivåer av drogmissbruk, sömnlöshet, riskfyllt sexuellt beteende, körolyckor och jobbyten, och de tenderar att tjäna en lägre inkomst (Lundervold, Jensen, & Haavik, 2020; Merrill et al., 2020).

Eftersom alla barn till viss del är ouppmärksamma och impulsiva måste symtomen vara bortom vad som är ”utvecklingsmässigt normalt” för att kvalificera sig för en diagnos av ADHD. Störningen kvarstår vanligtvis under hela barndomen. Många barn uppvisar färre symtom när de går in i puberteten, men så många som 60 procent av barn med ADHD (särskilt de med mer allvarliga symtom) fortsätter att ha ADHD som vuxna (Rad et al., 2020; Bukstein, 2022).

ADHD symptom delas upp i två olika kategorier och för att få diagnosen ADHD behövs ett visst antal symptom vara närvarande över en viss tidsperiod och i olika situationer. Här är några exempel på vad som gör att Sofia förmodligen lider av ADHD:

Ouppmärksamhet:

• Sofia kämpar för att hålla fokus på uppgifter till hon har framför sig och hennes sinne rusar med en miljon tankar (d.v.s. ”rusande tankar”).
• Hon blir lätt distraherad av yttre stimuli (t.ex. fåglar som kvittrar, solen skiner, lillebror gör oreda).
• Hon har svårt att lyssna på och uppmärksamma instruktioner (d.v.s. ” Verkar sällan lyssna på direkt tilltal”).
• Hon har svårt att hålla fokus under lektionen och upplever ständiga dagdrömmar och klottrar (dvs ”svårt att behålla uppmärksamheten”).
• Hon glömmer att lämna in sina läxor, tappar bort sina anteckningar och tappar koll på tiden (dvs. ”Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter”).

Hyperaktivitet/impulsivitet:

• Sofia pillar med saker hela tiden och kan inte låta bli att vicka med fötterna, även när hon sitter ner (dvs. ” Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen”).
• Hon pratar med andra barn runt omkring sig och har svårt att hålla händerna för sig själv (dvs ”pratar ofta överdrivet” och ”avbryter eller gör intrång på andra”).
• Hon har svårt att sitta kvar på sin plats och hoppar ständigt från en aktivitet till en annan (d.v.s. ”lämnar ofta plats i klassrummet eller i andra situationer där man förväntar sig att sitta kvar”).
• Hon kämpar för att koordinera sina rörelser (dvs ”springer ofta omkring eller klättrar överdrivet i situationer där det är olämpligt”).

Känslomässig reglering:

• Sofia upplever frustration när hon inte kan hålla fokus eller koordinera sina rörelser.
• Hon känner sig isolerad och ensam när hennes vänner går vidare till en annan aktivitet och hon inte kan hänga med.

Sammantaget ger Sofias berättelse ett bra exempel på hur ADHD-symptom kan påverka ett barns dagliga liv, vilket gör det svårt att fokusera, fullfölja uppgifter och engagera sig i åldersanpassade sociala interaktioner. Det är dock viktigt att notera att en ADHD-diagnos endast bör ställas av kvalificerad personal och kräver en omfattande utvärdering av individens symtom, funktion och livshistoria.

Om du vill veta mer om ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser, eller om du som förälder till ett barn med ADHD vill ha hjälp och information kan du kontakta Riksförbundet Attention – ett förbund som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), påverkar beslutsfattare och erbjuder gemenskap. En annan bra källa är Underbara ADHD – en organisation och digital plattform där diagnostiserade, anhöriga, skola, vård och andra intresserade kan mötas för att utbyta erfarenheter och utbilda varandra. Vi arbetar för att skapa ett Sverige där fantasin är den enda begränsningen för alla som lever med adhd.