Föreställ dig en aggressiv person som konsekvent ignorerar och kränker andras rättigheter, utan att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. Charmig och karismatisk, men lider av en brist på empati och agerar på impuls. Detta kan vara en person med antisocial personlighetsstörning (ASPD).
Anders, en man med antisocial personlighetsstörning
Anders hade en vild barndom. Under sin uppväxt hamnade han alltid i problem. Han smög ut på natten för att ströva på gatorna, hamnade i slagsmål och snattade från lokala butiker. Hans föräldrar försökte allt de kunde tänka sig för att disciplinera honom, men ingenting verkade ha en effekt på hans beteende. Som barn hade han för vana att göra upp små eldar i en skogsdunge nära skolan och hamnade alltid i bråk med lärare som försökte stoppa honom. Detta ledde till att hans lärare och klasskamrater alltid var försiktiga omkring honom. De tolererade många av hans problematiska beteenden för att undvika den explosiva konfrontationen som alltid följde ett tillrättavisande.
Anders problematiska beteende eskalerade när han blev äldre. Han började experimentera med droger och alkohol i ung ålder och utvecklade snabbt ett farligt beroende som skulle styra hans liv i decennier framöver. Tack vare sina bristande betyg och ointresse av att studera i yngre ålder var det nu svårt för honom att hitta ett jobb. Om han lyckades ordna upp en anställning vart den aldrig långvarig. Han skolkade ofta ifrån jobbet, precis som han gjort i skolan och spenderade ofta sina pengar på droger och alkohol. Stundtals levde Anders hemlös och utblottad. Han greps flera gånger för innehav och oordning.
Trots kaoset som tycktes följa honom vart han än gick agerade Anders ofta på ren impuls. Han agerade alltid på infall utan en tanke på konsekvenserna. Han hamnade ofta i farliga situationer, hamnade i slagsmål och arresterades för småbrott. Han bråkade ofta med främlingar utan anledning och hade för vana att stjäla bilar som han tog för en åktur. Hans hänsynslösa beteende utgjorde en fara för honom själv och andra.
Men, för Anders fanns det en viss spänning i allt detta. Han kände sig som mest levande när han balanserade på ruinens brant. Han tyckte om att tänja på gränser, ofta tills de brast och han hamnade i trubbel. Han hade ingen empati för andra och ingen ånger för sina handlingar. Han kände ingen skuld för de människor han sårade och kunde inte förstå varför de var så upprörda på honom. Han var kall och beräknande och såg alltid upp till sig själv.
När han blev äldre tog Anders beroende och impulsivitet hårt på hans kropp. Han utvecklade hälsoproblem och hans en gång så vackra ansikte var nu sargat av rynkor och ärrad av år av missbruk. Men inte ens då kunde han lägga om sin livsstil. Han visste att han förstörde sig själv, men han kunde inte låta bli. Han drevs av en okontrollerbar drift som han inte kunde motstå. Han hade ofta blackout på grund av alkoholen han förtärde och vaknade på okända platser utan att minnas hur han kom dit.
Trots kaotiska livsstil kunde Anders ofta charma sig ur problem han hamnade i. Han hade ett sätt att få folk att tro honom, även när de visste att han ljög. Han var en mästare på att manipulera som kunde vrida på sanningen för att få den att passa hans behov. Han manipulerade läkare för att få läkemedel han ville ha och övertygade sina offer att inte väcka åtal mot honom. Han var en mästare på att läsa människor och visste precis vad han skulle säga för att få det han ville. Hans förmåga att argumentera, charma, och vara påstridig i kombination med hans impulsiva jakt på kortsiktig njutning gjorde honom till en framgångsrik ungkarl. Han hade ofta oskyddat sex med nya kvinnor vilket hade gjort honom till en frånvarande pappa till två små pojkar.
Anders liv var en aldrig sinande källa av kaos och förstörelse. Han lämnade ett spår av krossade hjärtan och förstörda liv bakom sig, men när han såg tillbaka på sitt liv kände han ingen ånger. Han var för fokuserad på nästa impulsiva upptåg, nästa kick, nästa flykt. När han låg döende i en sjukhussäng rasade hans sinne med tankar om vad han kunde ha gjort annorlunda, hur han kunde ha levt sitt liv bättre. Men han visste innerst inne att han inte skulle förändra någonting. Han var den han var, och han levde sitt liv på sina egna villkor, på gott och ont. Hans bortgång var det sista kapitlet i ett liv som definierats av missbruk, impulsivitet, brist på empati och ånger, och kriminellt beteende. Han lämnade efter sig ett arv av förstörelse och smärta, men för honom var det värt det, för spänningens skull.
Analys av Anders symptom av antisocial personlighetsstörning
Berättelsen om Anders är en invecklad och nyanserad skildring av en man som kämpar med antisocial personlighetsstörning (ASPD). Berättelsen går djupt ner i de olika symtomen av störningen och målar upp en levande bild av hur de manifesteras i Anders liv och vilken inverkan de har på honom och omgivningen. Precis som alla andra sjukdomar och störningar lever även ASPD på ett spektrum och varje individ som lever med diagnosen ASPD lever en unik historia som kan skilja sig mycket från historien om Anders.
Potentiell Uppförandestörning i tidig ålder
Berättelsen om Anders börjar tidigt i hans barndom, vilket är träffsäkert, eftersom forskning visat hur barn och unga med Trotssyndrom och Uppförandestörning löper högre risk att även få diagnosen antisocial personlighetsstörning i vuxen ålder. Omkring 25-40% av unga med Uppförandestörning utvecklar en antisocial personlighetsstörning (Zoccolillo et al., 1992). Faktum är att dessa två diagnoser är så sammanlänkade att en person måste ha fått diagnosen Uppförandestörning innan de fyllt 15 för att kunna få diagnosen antisocial personlighetsstörning i vuxen ålder enligt DSM-5. En fascinerande detalj i Anders historia som visat sig ha kommpling till anti-sociala tendenser är hans benägenhet att starta bränder. Forskning har visat att personer med höga nivåer av psykopatiska personlighetsdrag ofta uppvisar ett ökat intresse för eld och bränder (Wehner et al., 2022).
Beroendeproblematik
Ett av de mest slående symptomen som visas i berättelsen är beroende (Gil-Miravet et al., 2021). Anders missbruk är inte bara ett flyktmedel, det styr också hans varje vakna ögonblick. Han lever för kortsiktiga rus som droger och alkohol ger honom. Oförmögen att kontrollera sina impulser försummar han sitt ansvar gentemot sig själv, hans vänner, och samhället i stort (Smith et al., 2017). Detta är ett vanligt drag bland individer med ASPD, som ofta ägnar sig åt riskfyllda och destruktiva beteenden som ett sätt att hantera sin känslomässiga tomhet. Detta leder även till svårigheter att bibehålla en fast anställning, vilket är vanligt bland individer med ASPD (Hengartner et al., 2014).
Impulsivt beteende
Impulsivitet är ett annat nyckelsymptom som lyfts fram i berättelsen. Anders agerande är ofta impulsivt, utan någon tanke på konsekvenserna. Hans hänsynslösa beteende, som att köra omkring i stulna bilar och hamna i slagsmål med främlingar, illustrerar hur han inte kan kontrollera sina impulser. Individer med ASPD kämpar ofta med impulskontroll och har svårt att planera långsiktigt för framtiden, vilket leder till frekvent impulsivt och hänsynslöst beteende (APA, 2013).
Brist på empati
Brist på empati och skuld är ett annat avgörande drag hos individer med ASPD (Chang et al., 2021), och berättelsen gör ett utmärkt jobb med att visa upp denna egenskap hos Anders. Han framställs som att han inte har någon förståelse för andra människors känslor och vare sig känner eller uttrycker ånger för sina handlingar. Han kan inte förstå varför andra är upprörda över hans beteende och handlingar. Detta är ett vanligt drag bland individer med ASPD, som ofta ser andra människor som medel för att uppnå sina egna kortsiktiga mål samtidigt som de har svårt att förstå eller bry sig om andras känslor som såras i processen (APA, 2013).
Kriminellt beteende
Kriminellt beteende är ett annat symptom på ASPD (Metcalf et al., 2021; Seid et al., 2022) som lyfts fram i berättelsen. Anders har en historia av brottslig verksamhet, såsom innehav, ordningsstölder och småstölder. Han upplever ett förakt för lagar och samhälleliga normer och ser kriminell verksamhet är ett effektivt sätt att uppfylla sina behov och begär. Detta är ett vanligt drag bland individer med ASPD, som ofta ägnar sig åt kriminella aktiviteter och har en historia av juridiska problem.
Berättelsen berör också andra symtom som brandsättning och förstörelse av andras egendom som nämns i Anders historia är också beteenden förknippade med ASPD (Fisher & Hany, 2019).
Manipulativt beteende
Anders visar sig också vara en mästermanipulator, som ofta kan charma sig ur problem han ställer till med. Detta är ett vanligt drag bland individer med ASPD (Gawda, 2013), som ofta använder manipulation som ett sätt att få vad de vill ha. Hans spänningssökande beteende är också ett vanligt drag bland individer med ASPD, som finner glädje i att ta risker och bryta regler. I Anders fall manifesteras dessa beteenden i en promiskuös livsstil med många kortvariga sexpartners. Impulsiviteten, risktagandet, och den verbala övertalningsförmågan resulterar i oskyddat sex och oönskade graviditeter, något som är vanligare hos anti-sociala individer (Sargeant et al., 2012; Brazil & Volk, 2022).
Sammanfattningsvis är berättelsen om Anders en kraftfull och kreativ skildring av symptomen på antisocial personlighetsstörning. Den ger en djupgående titt på hur störningen kan manifestera sig i en individs liv och vilken inverkan den kan ha på dem och människorna omkring dem. Berättelsen belyser störningens destruktiva natur och kampen för att övervinna den. Den berör också samsjukligheten av beteendestörningar som kan förvärra symptomen och konsekvenserna av ASPD. Det är en påminnelse om komplexiteten och nyanserna av psykiska störningar och vikten av att förstå och ta itu med dem.
Vad är skillnaden mellan Antisocial personlighetsstörning (ASPD) och det ”mörka” personlighetsdraget psykopati?
Antisocial personlighetsstörning (ASPD) och psykopati kännetecknas båda av brist på empati och ett respektlöst förhållningssätt till andra människors rättigheter. De är som två sidor av ett och samma mynt, där den ena sidan är mer olycklig än den andra. De skiljer sig dock åt på flera viktiga sätt, och det är viktigt att förstå dessa skillnader för att fullt ut förstå komplexiteten i störningen och personlighetsdraget.
ASPD är som en rasande storm, det är en erkänd psykisk störning som definieras av ett mönster av aggressivt beteende och kränkande av andras rättigheter. Individer med ASPD kan begå kriminella handlingar, ha svårt att upprätthålla relationer och visa brist på skam över sina problematiska handlingar. De kan också kämpa med impulskontroll och impulsivt beslutsfattande. De tenderar att vara manipulativa, och använder ofta charm eller hot för att få vad de vill ha. Individer med antisocial personlighetsstörning är som en naturkraft, vilda och okontrollerbara, och lämnar ett spår av förstörelse efter sig.
Det ”mörka” personlighetsdraget psykopati, å andra sidan, är som en mörk och förrädisk dimma. Det används ofta som en subklinisk term för att beskriva individer som har vissa personlighetsdrag associerade med antisocial personlighetsstörning. Dessa individer kan också sakna empati och ånger, men de är ofta mer beräknande i sina handlingar. De kan vara charmiga och karismatiska och använda sin charm för att manipulera och utnyttja andra för personlig vinning. De när ofta en känsla av storslagenhet och högt självvärde och kan se sig själva stå över lagen. De tenderar också att ha ytliga känslomässiga upplevelser och kan ha svårt att bilda känslomässiga band till andra.
Föreställ dig en orm som slingrar sig genom högt gräs, dess kalla, beräknande ögon avsöker landskapet efter sitt nästa intet ont anande byte. Denna orm representerar det ”mörka” personlighetsdraget psykopati. En person som uppmäter höga nivåer av detta personlighetsdrag är mer strategiska när de väljer hur de ska slå till med precision och ibland dödlig effektivitet. De är mästermanipulatorer som kan charma och lura sina offer innan de utnyttjar dem för egen vinning.
Föreställ dig nu en vild, hänsynslös tjur som rasar genom en fullsatt marknadsplats, urskillningslöst välter den stånd och skadar människor i dess väg. Denna tjur kan representera individer med ASPD, som agerar impulsivt och utan hänsyn till konsekvenserna av deras handlingar. De är destruktiva, farliga, och lämnar ett spår av kaos och förstörelse efter sig. Buffliga, kraftfulla, och okontrollerbara, och när de slår till är skadan betydande.
Även om både ormen och tjuren kan vara farliga, representerar de väldigt olika typer av individer. Ormen är kontrollerad och beräknande i sina handlingar, medan tjuren agerar impulsivt och hänsynslöst. På samma sätt kan individer som uppmäter höga nivåer av psykopati och en person som lider av ASPD dela vissa likheter, men de skiljer sig åt i mängden kraft och aggression de applicerar för att nå sina mål.
Kort sagt är det ”mörka” personlighetsdraget psykopati ett sub-kliniskt personlighetsdrag och antisocial personlighetsstörning är en gedigen personlighetsstörning. Ett subkliniskt personlighetsdrag hänvisar till en personlighetsegenskap eller en tendens som inte är tillräckligt allvarlig för att uppfylla de diagnostiska kriterierna för en gedigen personlighetsstörning, men som fortfarande anses ligga utanför det typiska intervallet för personlighetsfunktion. Sub-klinisk psykopati är mer subtilt och orsakar inte betydande funktionsnedsättningar i en individs dagliga liv, men kan fortfarande ha en inverkan på deras relationer och interaktioner med andra. Till exempel kan någon med en subklinisk nivå av neuroticism uppleva viss ångest och oro, men har inte tillräckligt för att uppnå ett fullständigt ångestsyndrom.
Sammanfattningsvis, även om antisocial personlighetsstörning och det ”mörka” personlighetsdraget psykopati kan dela vissa likheter är de distinkta störningar med olika egenskaper. ASPD är som en rasande storm, kännetecknad av ett mönster av aggression av och kränkning av andras rättigheter, medan psykopati är som en mörk och förrädisk dimma, kännetecknad av brist på empati och skam, samt en tendens till manipulation och bedrägeri. Att förstå dessa komplexiteter är avgörande för att effektivt kunna hantera individer som besitter både höga nivåer av personlighetsdraget psykopati och de som lider av diagnosen antisocial personlighetsstörning.
Behandling av antisocial personlighetsstörning (ASPD)
Antisocial personlighetsstörning (ASPD) är ett komplext tillstånd som länge har varit en källa till fascination och förvirring för både mentalvårdspersonal och allmänheten. I sin kärna kännetecknas ASPD av ett ihållande mönster av aggression och kränkning av andras rättigheter. Det är ett tillstånd som är djupt rotat i en individs personlighet. Därför kan det vara oerhört utmanande att diagnostisera och behandla antisocial personlighetsstörning (Gabbard, 2000; Millon, 2011; Meloy & Yakeley, 2010).
En aspekt av ASPD som gör det så utmanande att behandla är individens bristande insikt i sitt eget beteende. De kan vara helt omedvetna om den negativa inverkan som deras handlingar har på andra, och ibland ser de inte behovet av att ändra sitt beteende (Gabbard, 2000). Detta kan göra det svårt för psykoterapeuter och psykologer att jobba med dem och göra framsteg i behandlingen.
Vidare kan individer med ASPD ha svårt att bilda och upprätthålla relationer (Habel et al., 2002), vilket kan göra det svårt för dem att bilda en terapeutisk allians med en psykoterapeut. Detta kan göra det svårt för psykoterapeuten att skapa förtroende och bygga en relation med individen, vilket är nödvändigt för en effektiv behandling.
Behandlingsalternativen för antisocial personlighetsstörning (ASPD) är därför begränsade och ofta utmanande på grund av bristen på insikt och motivation hos individer med denna störning. Ny forskning har dock visat att vissa behandlingsmetoder kan vara effektiva för att hantera symptomen på ASPD (Salekin, 2019).
Funktionell analytisk psykoterapi (FAP) är en beteendeterapi som har visat sig vara effektiv för att minska svårighetsgraden av symtom hos individer med ASPD (Visdómine-Lozano, 2022). FAP är en behandling som fokuserar på de specifika beteenden som orsakar problem i individens liv och syftar till att förändra dessa beteenden genom en serie terapeutiska interaktioner.
Psykoterapi, särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT) används ibland som ett försök att minska antisocialt beteende, förbättra impulskontroll och känslomässig reglering. Men en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier fann att KBT-baserade interventioner inte hjälper nämnvärt för att minska återfall i kriminellt- och antisocialt beteende bland individer med ASPD (Wilson, 2014). KBT-interventionerna fokuserar på att förändra maladaptiva tankemönster och föreställningar som är förknippade med utveckling och upprätthållande av antisocialt beteende. Till exempel kan individer med ASPD ha en tro på att de har rätt att ta vad de vill från andra, eller att de inte är ansvariga för sina handlingar, dessa tankar utforskas och förändras genom KBT.
En meta-studie från 2020 (Gibbon et al., 2020) som undersökte effektiviteten av ett brett urval av psykologiska interventioner för att behandla antisocial personlighetsstörning fann att ”Det finns mycket begränsad evidens tillgänglig om psykologiska interventioner för vuxna med ASPD” och att ”Ingen intervention rapporterade övertygande bevis på förändring i antisocialt beteende”.
Med andra ord är det en rimlig ståndpunkt att antisocial personlighetsstörning är en kronisk störning (Fisher & Hany, 2022) och att behandlingsresultaten för denna störning är begränsade. Det är tydligt att psykoterapi ensam inte är tillräcklig för att behandla ASPD. Även om terapi kan vara till hjälp för att ta itu med några av de underliggande problem som kan bidra till störningen är det osannolikt att det räcker för att förändra en individs grundläggande personlighet.
För att effektivt hantera symptomen på ASPD behövs ett mångfacetterat tillvägagångssätt (Papalia et al., 2019). Detta kan inkludera en kombination av terapi, medicinering och andra interventioner såsom träning i sociala färdigheter. Dessutom kan det vara till hjälp för individer med ASPD att placeras i strukturerade miljöer där deras beteende kan övervakas noga och där de kan få stöd och vägledning. I vissa fall kan slutenvårdscentraler eller säkra anläggningar vara nödvändiga för att bibehålla säkerheten för både individen och andra (McRae, 2013; Gabbard, 2000).
Men även med den mest omfattande och välplanerade behandlingen är det viktigt att komma ihåg att det är osannolikt att en individ med ASPD någonsin kommer att bli helt habiliterad. Men, vi är långt ifrån att förstå den komplexa karaktären av ASPD, vilket är avgörande för att utveckla effektiva sätt att behandla störningen.
Det är viktigt att komma ihåg att individer med ASPD inte i sig är dåliga eller onda individer. De har de en störning som påverkar deras förmåga att relatera till andra och att reglera sitt eget beteende. Med ökad förståelse kommer vi kanske att kunna erbjuda individer som lider av antisocial personlighetsstörning effektiv behandling och bra stöd i framtiden, så de kan lära sig att kontrollera sina impulser och göra bättre val. Det är en långsiktig ambition som kräver mer forskning och experiment.
Referenser
Brazil, K. J., & Volk, A. A. (2022). Cads in Dads’ Clothing? Psychopathic Traits and Men’s Preferences for Mating, Parental, and Somatic Investment. Evolutionary Psychological Science, 1-17.
Chang, S. A. A., Tillem, S., Benson-Williams, C., & Baskin-Sommers, A. (2021). Cognitive empathy in subtypes of antisocial individuals. Frontiers in Psychiatry, 12, 1070.
Fisher, K., & Hany, M. (2022). Antisocial Personality Disorder. Statpearls Publishing. Retrieved from https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK546673/
Gabbard, G. O. (2000). Psychotherapy of personality disorders. The Journal of psychotherapy practice and research, 9(1), 1.
Hengartner, M. P., Müller, M., Rodgers, S., Rössler, W., & Ajdacic-Gross, V. (2014). Occupational functioning and work impairment in association with personality disorder trait-scores. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 49, 327-335.
Gawda, B. (2013). The emotional lexicon of individuals diagnosed with antisocial personality disorder. Journal of psycholinguistic research, 42, 571-580.
Gibbon, S., Khalifa, N. R., Cheung, N. H., Voellm, B. A., & McCarthy, L. (2020). Psychological interventions for antisocial personality disorder. Cochrane Database of Systematic Reviews, (9).
Gil-Miravet, I., Fuertes-Saiz, A., Benito, A., Almodóvar, I., Ochoa, E., & Haro, G. (2021). Prepulse inhibition in cocaine addiction and dual pathologies. Brain Sciences, 11(2), 269.
Habel, U., Kühn, E., Salloum, J. B., Devos, H., & Schneider, F. (2002). Emotional processing in psychopathic personality. Aggressive Behavior: Official Journal of the International Society for Research on Aggression, 28(5), 394-400.
McRae, L. (2013). Rehabilitating antisocial personalities: treatment through self-governance strategies. The journal of forensic psychiatry & psychology, 24(1), 48-70.
Meloy, J. R., & Yakeley, J. (2010). Psychodynamic treatment of antisocial personality disorder. Psychodynamic psychotherapy for personality disorders: A clinical handbook, 289-309.
Metcalf, S., Dickerson, K. L., Milojevich, H. M., & Quas, J. A. (2021). Primary and secondary variants of psychopathic traits in at-risk youth: Links with maltreatment, aggression, and empathy. Child Psychiatry & Human Development, 52, 1060-1070.
Millon, T. (2011). Disorders of personality: Introduc[1]ing a DSM/ICD spectrum from normal to abnormal (3rd ed.). Hoboken, NJ: John Wiley Sons
Papalia, N., Spivak, B., Daffern, M., & Ogloff, J. R. (2019). A meta‐analytic review of the efficacy of psychological treatments for violent offenders in correctional and forensic mental health settings. Clinical Psychology: Science and Practice, 26(2), e12282.
Salekin, R. T. (2019). Psychopathy and therapeutic pessimism Clinical lore or clinical reality?. Clinical Forensic Psychology and Law, 257-290.
Sargeant, M. N., Bornovalova, M. A., Trotman, A. J. M., Fishman, S., & Lejuez, C. W. (2012). Facets of impulsivity in the relationship between antisocial personality and abstinence. Addictive Behaviors, 37(3), 293-298.
Seid, M., Anbesaw, T., Melke, S., Beteshe, D., Mussa, H., Asmamaw, A., & Shegaw, M. (2022). Antisocial personality disorder and associated factors among incarcerated in prison in Dessie city correctional center, Dessie, Ethiopia: a cross-sectional study. BMC psychiatry, 22(1), 1-8.
Smith, R. V., Young, A. M., Mullins, U. L., & Havens, J. R. (2017). Individual and network correlates of antisocial personality disorder among rural nonmedical prescription opioid users. The Journal of Rural Health, 33(2), 198-207.
Visdómine-Lozano, J. C. (2022). Contextualist Perspectives in the Treatment of Antisocial Behaviors and Offending: A Comparative Review of FAP, ACT, DBT, and MDT. Trauma, Violence, & Abuse, 23(1), 241-254.
Wehner, C., Ziegler, M., Kirchhof, S., & Lämmle, L. (2022). Bringing light into the dark: associations of fire interest and fire setting with the dark tetrad. Frontiers in psychology, 13.
Wilson, H. A. (2014). Can antisocial personality disorder be treated? A meta-analysis examining the effectiveness of treatment in reducing recidivism for individuals diagnosed with ASPD. International Journal of Forensic Mental Health, 13(1), 36-46.
Zoccolillo, M., Pickles, A., Quinton, D., & Rutter, M. (1992). The outcome of childhood conduct disorder: Implications for defining adult personality disorder and conduct disorder. Psychological medicine, 22(4), 971-986.
