Personer med schizotyp personlighetsstörning uppvisar en rad interpersonella problem som kännetecknas av extremt obehag av nära relationer, mycket udda tanke- och uppfattningsmönster och excentriska beteendemönster. Historien om Anna ger en bild hur det kan vara att utföra vardagliga sysslor samtidigt som man kämpar med schizotyp personlighetsstörning.
Anna, en ung kvinna med schizotyp personlighetsstörning (schizotyp störning)
Anna var en tystlåten, reserverad kvinna i slutet av trettioårsåldern. Hon bodde ensam i en liten lägenhet i utkanten av staden och tillbringade större delen av sina dagar hemma, förlorad i sina egna tankar och fantasier om allt och inget. Idag hade hon dock bestämt sig för att ge sig ut och handla mat.
När hon gick nerför gången i mataffären kunde hon inte låta bli att känna en känsla av obehag. De starka ljusen och de andra kundernas prat gjorde henne orolig och överväldigad. Hon slängde ständigt ett öga bakom sig, övertygad om att någon följde efter henne eller kanske iakttog hennes varje rörelse på avstånd.
Trots sitt obehag kämpade Anna på med sitt handlande, fast besluten att få alla ingredienser hon behövde för sin planerade taco-kväll. Hon tog sig till avdelningen med frukt & grönt och undersökte noggrant varje bit frukt och grönsak innan hon gjorde sitt val. Hon drogs särskilt till de glänsande röda äpplena och fann sig fixerad vid deras släta, perfekta skal. Hon tog upp en, vände på den i handen och studerade den från alla vinklar. Anna kände att äpplet hon höll i sin hand utstrålade en sorts magisk energi som kom direkt från modernaturs kraftcenter. Hon bestämde sig för att köpa ett par för att suga åt sig av magiska energin de innehöll.
När hon gick vidare till nästa gång började Anna känna en känsla av avskildhet från sin omgivning. Människorna runt henne verkade bara vara skuggor som rörde sig in och ut ur hennes synfält utan någon egentlig substans eller mening. Det kändes som att hon befann sig mitt i en dröm, eller film, och att inget av det som skedde runt omkring henne var verkligt.
När hon kom fram till köttavdelningen blev Anna chockad av ljudet från en skällande hund. Hon svepte runt och letade efter källan till ljudet, men det fanns ingen där. Hon kunde fortfarande höra hundens skall, men det verkade komma från ingenstans och överallt samtidigt. Hon skakade på huvudet, försökte ignorera ljudet och fokuserade på att hitta kycklingbrösten hon behövde.
När shoppingen var klar tog Anna vägen till kassan. När hon stod i kö kunde hon inte låta bli att känna att alla andra kunder pratade om henne, tittade på henne med dömande blickar och viskade saker om henne bakom hennes rygg. Hon höll blicken lågt, undvek ögonkontakt och försökte smälta in i mängden. Kassörskan, en ung kvinna med ett ljust leende, hälsade henne varmt, men Anna la knappast märke till henne igen henne och mumlade ett stillsamt hej då hon lämnade över sina pengar.
När hon lämnade butiken kände Anna en känsla av lättnad skölja över henne. Hon hade tagit sig igenom shoppingresan, men upplevelsen hade gjort henne utmattad och kraftlös. Hon längtade efter att komma tillbaka till tryggheten och lugnet i sin egen lägenhet, där hon kunde vara ensam med sina tankar och fantasier.
När Anna gick hem kunde hon inte låta bli att känna att något var fel. Hon kunde inte riktigt sätta fingret på det, men känslan av obehag och avskildhet höll i sig. Hon bestämde sig för att ta en annan väg hem, en som hon aldrig hade tagit förut. Förändringen av landskap och de nya upplevelserna bidrog till att lugna hennes sinne.
Väl hemma lade Anna undan sina matvaror och satte sig på sin soffa och släppte en djup suck. Hon slöt ögonen och lät tankarna vandra, vilse i sina egna tankar och dagdrömmar. Hon visste att hon var annorlunda än andra människor, att hon såg världen på ett annat sätt. Men nu, i detta ögonblick, var hon nöjd med att vara ensam med sina tankar, trygg och säker i sin egen lilla värld.
Analys av Annas symptom av schizotyp personlighetsstörning
Historien kan ge en bild av att individer med schizotyp personlighetsstörning upplever sina symptom konstant och att symptomen avlöser varandra mest hela tiden. Detta är inte nödvändigtvis sant. Olika individer har olika upplevelser av sina symptom och hur de kommer och går i olika perioder och situationer skiljer sig mellan människor. Berättelsen om Anna målar dock upp en levande bild av en kvinna som kämpar med symtomen på schizotyp personlighetsstörning, ett tillstånd som kännetecknas av ett mönster av excentrisk eller märkligt beteende, udda trosuppfattningar eller magiskt tänkande och en bristande koppling till verkligheten.
Paranoia
Från det ögonblick Anna kliver in i mataffären är hennes obehag påtagligt. De starka ljusen och mumlande prat från andra kunder får henne att känna sig orolig och överväldigad. Dessutom känner hon sig iakttagen, som om alla kunder tittar på hennes varje rörelse. Denna paranoia är ett vanligt symptom på schizotyp personlighetsstörning (Dickey et al., 2015), och det är tydligt att Anna kämpar med känslan av att hon blir förföljd eller iakttagen.
Udda övertygelser eller magiskt tänkande
När Anna tar sig igenom butiken börjar hon visa andra symtom på schizotyp personlighetsstörning. Hennes fixering vid de glänsande röda äpplena demonstrerar hennes tendens att fixera sig vid till synes obetydliga detaljer. Hon vänder på äpplet om och om igen i sin hand, studerar det från alla vinklar, oförmögen att slita bort blicken. Detta märkliga beteende är ett kännetecken för schizotyp personlighetsstörning, eftersom individer med störningen ofta visar konstigt eller excentriskt beteende som inte är förenligt med kulturella normer. Hon är också övertygad om att äpplet innehåller en slags magisk energi som hon gärna vill absorbera genom att äta det. Tankemönster som karaktäriseras av magiska samband mellan människor och objekt är ett vanligt symptom hos individer med schizotyp personlighetsstörning (Sokolova et al., 2021; Crespi et al., 2019). Individer med schizotyp personlighetsstörning kan även ha andra semi-magiska övertygelser, som att de kan förutsäga framtiden. Detta kan vara en effekt av att dessa individer tenderar att uppleva fler stunder av Deja vu än andra (Arzy et al., 2011).
Udda beteende / udda tankegångar och tal
Annas avskildhet från sin omgivning är ytterligare ett symptom på schizotyp personlighetsstörning (Millon, 2011). När hon går genom butiken känns det som om hon är i en dröm eller en film och att inget av det hon ser och upplever är verkligt. Människorna runt henne verkar bara som skuggor, som rör sig in och ut ur hennes synfält utan något egentligt syfte. Denna känsla av avskildhet är ett symptom på schizotyp personlighetsstörning, som kännetecknas av en bristande samhörighet med verkligheten (Giesbrecht et al., 2007), och en tendens att uppleva hallucinationer och andra perceptuella förvrängningar. Det faktum att hon har svårt att identifiera syftet med andra människors betanden kan peka på ett annat vanligt symptom – bristande mentaliseringsförmåga (Sokolova et al., 2021). Vår förmåga att metallisera tillåter oss att göra mer eller mindre träffsäkra antagande och gissningar om vad som försiggår i andra människors tankar och medvetande. Genom att mentalisera kan vi förutsäga vad människor kommer att göra i vissa situationer. Vi förstår vad som motiverar dem och vad deras mål är.
Onormala perceptuella upplevelser
Annas mentala möte med den skällande hunden är särskilt slående. Hon hör hundens skall, men det verkar komma från ingenstans och överallt samtidigt. Denna hörselhallucination är ett annat symptom på schizotyp personlighetsstörning, eftersom individer med störningen kan ha upplevelsen av stimuli som inte finns på riktigt (Hazlett et al., 2015).
Stark social ångest
När Anna tar sig fram till kassan blir hennes sociala ångest alltmer påtaglig. Hon håller blicken nere, undviker ögonkontakt och försöker smälta in i mängden. Känslan av att andra pratar om henne och att hon är i centrum för vad som föregår i matbutiken är vanligt bland individer med störningen (Chan et al., 2019; Carlson & Oltmanns, 2015) Hennes ovilja att umgås med andra är ett annat symptom på schizotyp personlighetsstörning, eftersom personer med störningen tenderar att vara socialt udda och har svårt att bilda och upprätthålla nära relationer, samt minskad förmåga att uttrycka känslor (Blanchard et al., 2010; Phillips & Seidman, 2008).
Berättelsen avslutas med att Anna återvänder hem. Hon känner sig lättad men också kraftlös och utmattad. Hon tar en annan väg hem, en som hon aldrig tagit förut, som om hon letar efter nya upplevelser för att lugna hennes sinne. Detta beteende är också förenligt med schizotyp personlighetsstörning, eftersom individer med störningen ibland agerar på sätt som inte är solklara för andra individer. De motiveras av känslor som ibland uppstår av väldigt oklara associationer och övertygelser om kausala samband (McClure et al., 2008).
Sammanfattningsvis är berättelsen om Anna en kraftfull illustration av symptomen på schizotyp personlighetsstörning. Från hennes paranoia och känsla av att vara bortkopplad från verkligheten, till hennes fixering vid obetydliga detaljer och hennes hörselhallucinationer, målar berättelsen en levande bild av en kvinna som kämpar för att navigera i världen omkring henne. Berättelsen är en påminnelse om hur försvagande denna sjukdom kan vara, och hur viktigt det är att ge stöd och förståelse för dem som kämpar med den.
Schizotyp personlighetsstörning vs. schizotyp störning
Viktigt att understryka är att symptomen som beskrivs i historien om Anna är baserade på de som listas i DSM-5. ICD-10 klassificerar schizotyp störning (F21) som en psykisk störning associerad med schizofreni, snarare än en personlighetsstörning såsom DSM-5 gör.
I övrigt är symptomkriterierna för schizotyp störning och schizotyp personlighetsstörning starkt överlappande. ICD-10 nämner symptom som t.ex., ”Olämplig eller avtrubbad affekt (individen verkar kall och asocial)”, ”Udda, excentriskt eller egenartat beteende eller utseende, och ”Frånskildhet från andra och en tendens till socialt tillbakadragande”.
Hur behandlar man schizotyp störning?
Det finns få forskningsstudier som specifikt fokuserar på behandling av schizotyp störning. Många individer som lider av denna form av personlighetsstörning upplever inte det som ett direkt problem, utan snarare som att de har en annorlunda eller icke-konformistisk personlighet. Detta kan leda till att de inte söker hjälp för sin störning utan snarare för comorbida tillstånd som depression, ångest eller social fobi. Detta är en av anledningarna till att det finns så få studier kring behandling av schizotyp störning. Trots detta finns det fortfarande behandlingsmetoder som kan hjälpa individer med denna form av personlighetsstörning. En vanlig behandlingsform är psykoterapi, som kan hjälpa individen att förstå och hantera sina svårigheter, samt att utveckla copingstrategier för att hantera svårigheter i vardagen.
Arzy, S., Mohr, C., Molnar-Szakacs, I., & Blanke, O. (2011). Schizotypal perceptual aberrations of time: correlation between score, behavior and brain activity. PLoS One, 6(1), e16154.Blanchard, J. J., Aghevli, M., Wilson, A., & Sargeant, M. (2010). Developmental instability in social anhedonia: An examination of minor physical anomalies and clinical characteristics. Schizophrenia research, 118(1-3), 162-167.
Carlson, E. N., & Oltmanns, T. F. (2015). The role of metaperception in personality disorders: Do people with personality problems know how others experience their personality?. Journal of Personality Disorders, 29(4), 449-467.
Chan, C. C., Bulbena-Cabre, A., Rutter, S., Benavides, C., McClure, M. M., Calabrese, W., … & Perez-Rodriguez, M. M. (2019). Comparison of self-report and clinician-rated schizotypal traits in schizotypal personality disorder and community controls. Schizophrenia research, 209, 263-268.
Crespi, B., Dinsdale, N., Read, S., & Hurd, P. (2019). Spirituality, dimensional autism, and schizotypal traits: the search for meaning. Plos one, 14(3), e0213456.
Dickey, C. C., McCarley, R. W., Niznikiewicz, M. A., Voglmaier, M. M., Seidman, L. J., Kim, S., & Shenton, M. E. (2005). Clinical, cognitive, and social characteristics of a sample of neuroleptic-naive persons with schizotypal personality disorder. Schizophrenia research, 78(2-3), 297-308.
Giesbrecht, T., Merckelbach, H., Kater, M., & Sluis, A. F. (2007). Why dissociation and schizotypy overlap: The joint influence of fantasy proneness, cognitive failures, and childhood trauma. The Journal of Nervous and Mental Disease, 195(10), 812-818.
Hazlett, E. A., Rothstein, E. G., Ferreira, R., Silverman, J. M., Siever, L. J., & Olincy, A. (2015). Sensory gating disturbances in the spectrum: similarities and differences in schizotypal personality disorder and schizophrenia. Schizophrenia research, 161(2-3), 283-290.
McClure, M. M., Barch, D. M., Flory, J. D., Harvey, P. D., & Siever, L. J. (2008). Context processing in schizotypal personality disorder: evidence of specificity of impairment to the schizophrenia spectrum. Journal of abnormal psychology, 117(2), 342.
Phillips, L. K., & Seidman, L. J. (2008). Emotion processing in persons at risk for schizophrenia. Schizophrenia bulletin, 34(5), 888-903.
Sokolova, E., Andreyuk, K., & Ryzhov, A. (2021). Relationship of abstract thinking to mentalization in schizophrenia. European Psychiatry, 64(S1), S527-S527.
